Benjamin Ferencz

Benjamin B. Ferencz
Benjamin B. Ferencz, 9 augusti 2012.
FöddBenjamin Berell Ferencz
11 mars 1920[1][2]
Ciolt[3]
Död7 april 2023[4] (103 år)
Boynton Beach, USA
Medborgare iUSA och Kungariket Ungern
Utbildad vidCity College of New York, [5]
Harvard Law School, [5]
SysselsättningJurist[6], universitetslärare, advokat[7], författare[7]
ArbetsgivarePace University (1985–1996)[5]
Barn4
Utmärkelser
National Jewish Book Award (1980)
Erasmuspriset (2009)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (2010)
Dag-Hammarskjöld-Ehrenmedaille (2013)
Pahl Peace Prize (2021)
Kongressens guldmedalj (2022)
Service star
Webbplatsbenferencz.org
Redigera Wikidata
Benjamin Ferencz (mitten) under Einsatzgruppenrättegången, 1947 eller 1948.

Benjamin Berell "Ben" Ferencz, född 11 mars 1920 i Șomcuta Mare i Maramureș i nuvarande Rumänien, död 7 april 2023 i Boynton Beach i Palm Beach County, Florida,[8] var en amerikansk jurist av ungersk härkomst som tjänstgjorde som chefsåklagare vid Einsatzgruppenrättegången, en av de många Nürnbergrättegångarna.[9]

Biografi

Ferencz föddes i en ungersk-judisk familj i Transsylvanien, Rumänien 1920. Vid tio månaders ålder flyttade hans föräldrar till USA, där de bosatte sig på Manhattan i New York. Ferencz avlade juristexamen vid Harvard Law School 1943. Han deltog sedan i USA:s armé under andra världskriget; bland annat vid landstigningen i Normandie som menig vid en artilleribataljon under general George S. Patton, och därefter i flera militära fälttåg fram till krigsslutet i maj 1945. Ferencz tjänstgjorde i armén fram till december 1945, då han entledigades. Under sin tid i Tyskland och Polen fick han själv se läger som Buchenwald, Mauthausen, och Dachau.[10][11] Flera rättegångar förbereddes mot bland annat Hermann Göring och andra nazistiska ledare under den amerikanske åklagaren Robert H. Jackson, som var tjänstledig från sitt arbete som domare i USA:s högsta domstol.

General Telford Taylor utsågs som ansvarig för ytterligare 12 rättegångar, och Ferencz sändes av denne till Berlin tillsammans med 50 handläggare för att gå igenom arkiv. De fann överväldigande bevis för folkmord begångna av tyska läkare, advokater, domare, generaler, företagsledare och andra som hade ledande roller i utrotningen av judar, romer, homosexuella, påstådda kommunister och intellektuella från Sovjetunionen. Ferencz tjänstgjorde sedan som chefsåklagare i Einsatzgruppenrättegången, en rättegång som betecknats som den största mordrättegången någonsin. Rättegången hölls 1947–1948 och var en av de många Nürnbergrättegångarna. 22 personer åtalades och 14 av dem dömdes till döden.

Efter Einsatzgruppenrättegången återvände Ferencz till USA och arbetade som advokat i 13 år. Erfarenheterna från rättegångarna i Tyskland gjorde ett djupt intryck på honom, och han skrev flera böcker om behovet av en permanent internationell domstol för bl.a. brott mot mänskligheten och krigsbrott. När sedan Internationella brottmålsdomstolen (ICC) etablerades 2002 och USA vägrade att ratificera Romstadgan och därtill slöt ett antal bilaterala överenskommelser med andra länder för att se till att amerikanska medborgare inte kan dömas i ICC, var Ferencz mycket kritisk; han menar att USA bör acceptera ICC och medföljande juridiska konsekvenser, då han anser att alla måste vara lika inför internationell lag.[12][13]

Referenser

  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm2290541co0047972, läst: 12 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6qs8chk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.deutsche-biographie.de .[källa från Wikidata]
  4. ^ Benjamin B. Ferencz, Last Surviving Nuremberg Prosecuter, Dies at 103 (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Joseph Kahn (red.), The New York Times, The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, läs online och läs onlineläs online .[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, nrs.lib.harvard.edu .[källa från Wikidata]
  8. ^ Benjamin B. Ferencz, Last Surviving Nuremberg Prosecuter, Dies at 103 (engelska)
  9. ^ ”A former prosecutor at the nuremberg war crimes trial” (på engelska). benferencz.org. http://www.benferencz.org/#bio. 
  10. ^ Om Mauthausen Arkiverad 23 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Benjamin Ferencz (1920–2023)”. United States Holocaust Memorial Museum. https://www.ushmm.org/information/press/in-memoriam/benjamin-ferencz. Läst 27 april 2023. 
  12. ^ ”Murder or Self-Defense?” (på engelska). The New York Times. 22 augusti 2001. http://www.nytimes.com/2001/08/22/opinion/l-murder-or-self-defense-804584.html. 
  13. ^ ”A Nuremberg Prosecutor's Response to Henry Kissinger's essay "The Pitfalls of Universal Jurisdiction"” (på engelska). derechos.org. 2 juli 2001. http://www.derechos.org/nizkor/icc/ferencz4.html. 

Bibliografi

  • Ferencz, B.: New Legal Foundations for Global Survival: Security Through the Security Council, Oceana 1994; ISBN 0379212072.
  • Ferencz, B.; Keyes, K. Jr: PlanetHood: The Key to Your Future, Vision Books 1988. Reprint 1991; ISBN 0915972212.
  • Ferencz, B.: A Common Sense Guide to World Peace, Oceana 1985.
  • Ferencz, B.: Enforcing International Law: A Way to World Peace, Oceana 1983.
  • Ferencz, B.: Less Than Slaves: Jewish Forced Labor and the Quest for Compensation, Harvard 1979. Reprint 2002, Indiana University Press & USHMM; ISBN 0253215307.
  • Ferencz, B.: An International Criminal Court: A Step Toward World Peace, Oceana 1980. ISBN 0379203898.
  • Ferencz, B.: Defining International Aggression: The Search for World Peace, Oceana 1975. ISBN 037900271X.

Externa länkar