Hon föddes i Port Arthur, Texas som Mildred Didriksen (hon bytte bokstaven e mot o senare i livet) och fick sitt smeknamnBabe efter att ha gjort fem homerun i en och samma basebollmatch.
Basket- och friidrottskarriär
Babe Zaharias var, förutom i golf och friidrott, duktig i flera andra sporter, bland annat volleyboll, tennis, baseboll, basket, biljard och simning. Hon nådde toppen av sin basketkarriär under åren 1930-1932 och hon gjorde ofta mer än 30 poäng per match under en period då 20 poäng ansågs vara mycket. Under den perioden hade hon även amerikanska och olympiska rekord samt världsrekord i fem olika friidrottsgrenar. En eftermiddag vid en friidrottstävling för amatörer 1932, tog hon sex guldmedaljer och slog fyra världsrekord.
Hon ställde upp i 1932 års sommarolympiad i Los Angeles där hon deltog i tre grenar; spjut, 80 meterhäck och höjdhopp. Hon kunde ha deltagit i fler grenar men det tilläts inte på den tiden, men vid uttagningarna till tävlingarna så ställde hon upp i åtta grenar. Hon vann nästan samtliga tre grenar. Hon vann guld i spjut och häck och i höjdhoppet klarade hon samma höjd som sin konkurrent Jean Shiley. Juryn ogillade dock hennes höjdhoppsstil, hon hoppade med så kallad Western roll, och förklarade Shiley olympisk mästare. Efter spelen delade Babe och Shiley sina medaljer.
1933 gav sig Babe ut på basketturné tillsammans med sitt proffslag Babe Didrikson's All-Americans. Laget bestod endast av kvinnliga spelare men deras motståndare var män. Turnéerna som pågick i flera år blev en stor succé eftersom matcherna spelades på den amerikanska landsbygden mot lokala lag.
Golfkarriär
1938 gifte hon sig med George Zaharias, en före detta brottare, men de skilde sig sedan han hade förklarat att han var homosexuell. Några år tidigare, när hon var 34 år, hade hon börjat att spela golf, den sport som skulle göra henne mest berömd. Hon var tack vare allt idrottande mycket vältränad och hon hade därför ovanligt långa slag. Hon blev USA:s första golfcelebritet och var den ledande spelaren under 1940-talet och det tidiga 1950-talet.
Hon klassificerades som professionell golfare eftersom hon hade tjänat pengar som basket- och basebollspelare men trots det återtog hon sin amatörstatus under andra världskriget och vann 1946 och 1947 års U.S. Women's Amateur, 1947 års British Amateur och tre Western Open-segrar. 1938 ställde hon dessutom upp i PGA-tävlingenNissan Open för herrar vilket ingen annan kvinna gjorde innan Annika Sörenstam2003. När hon blev professionell 1947, dominerade hon WPGA och senare LPGA (som hon var en av grundarna av) tills en cancersjukdom avbröt hennes karriär i mitten på 1950-talet.
Hon fick återfall i sin sjukdom 1955 och det begränsade henne till att endast ställa upp i åtta tävlingar men hon lyckades vinna två tävlingar vilka blev hennes sista segrar. Cancern tog greppet om henne och hon avled 1956 när hon fortfarande var rankad i toppen bland de amerikanska golfspelarna.
Vid sex tillfällen utsågs hon till årets idrottskvinna av Associated Press AP och 1950 blev hon framröstad av Associated Press som den mest framstående idrottskvinnan under första halvan av 1900-talet. Hon var också den högst rankade kvinnan på ESPN:s lista över 1900-talets största idrottare.