Asa Kitok

Asa Kitok
FöddAsa Persdotter Vitsak
5 mars 1894[1][2]
Gällivare församling[2], Sverige
Död22 december 1986[1][2] (92 år)
Gällivare kyrkobokföringsdistrikt[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningHantverkare, konstnär
BarnMargit Kitok-Åström (f. 1925)
Ellen Kitok-Andersson (f. 1932)
Redigera Wikidata

Asa Kitok, ogift Persdotter Vitsak, född 5 mars 1894 i Gällivare församling, Norrbottens län, död 22 december 1986 i Gällivare, Norrbottens län[3], var en svensk samisk konsthantverkare.

Biografi

Kitok föddes 1894 i Sörkaitums sameby i Gällivare församling. Hon arbetade med rotslöjd och förnyade detta konsthantverk. Samernas rotslöjd var nära att försvinna, när hon tog upp den teknik hon lärt i sin ungdom.

Asa Kitok var gift med Anders Kitok, född 1868, till hans död 1934.[3] Hon var mor till Margit Kitok-Åström och Ellen Kitok-Andersson. Hon lärde upp döttrarna, vilka i sin tur fört den vidare bland annat på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.[4]

Musikern Kitok (Magnus Ekelund) är barnbarnsbarn till Asa Kitok.[5]

Bibliografi

  • Tom G. Svensson: Asa Kitok och hennes döttrar. En studie om samisk rotslöjd, Acta Laponia 21, Nordiska museet, Stockholm 1985

Asa Kitok-stipendiet

Asa Kitok-stipendiet är ett arbetsstipendium för samiska slöjdare eller konsthantverkare som är verksamma i Sverige, vilket är instiftat av Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji. Pristagare utses av stiftelsens styrelse och stipendiet delas sedan 2005 ut årligen på Jokkmokks marknad. Stipendiet var 2023 på 75 000 kronor.[6]

Stipendiater

  • 2005 Trä- och hornslöjdaren Jon Tomas Utsi, Porjus
  • 2006 Konsthantverkaren (tenntrådsbroderi med mera) Lena Krihkke Persson, Frösön
  • 2007 Textilformgivaren Solveig Labba, Övre Soppero
  • 2008 Silversmeden och smyckesformgivaren Erica Huuva
  • 2009 Trä- och hornslöjdaren Per Aira, Jokkmokk
  • 2010 Silversmeden och konstnären Randi Marainen, Nedre Soppero
  • 2011 Textil- och bildkonstnären Britta Marakatt-Labba, Övre Soppero
  • 2012 Trä- och hornslöjdaren Nils-Johan Labba, Kiruna
  • 2013 Trä- och hornslöjdaren och konsthantverkaren Folke Fjällström, Vålådalen
  • 2014 Textilslöjdaren Lena Sandberg Johansson, Jokkmokk[7]
  • 2015 Skinnslöjdaren Mariann Enoksson, Rautas
  • 2016 Trä- och hornslöjdaren Fredrik Prost, Viikusjärvi
  • 2017 Rotslöjdaren Fia Kaddik, Ammarnäs
  • 2018 Hårdslöjdaren Per-Stefan Idivuoma, Lannavaara
  • 2019 Gunhild Tjikkom
  • 2020 Karin Wasara, Ingemar Israelsson
  • 2021 Kristoffer Åström, Katarina Spik Skum
  • 2022 Lise Tapio Pittja[8]
  • 2023 Lena Viltok[6]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: asa-kitoknationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 2 juli 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  4. ^ Duodji/Slöjd på www.samer.se 8 oktober 2008, läst 2012-03-02
  5. ^ Cato, Carl (6 februari 2017). ”Vägen framåt fanns i Kitoks rötter”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222031942/http://www.gp.se/kulturnoje/1.2574664-vagen-framat-fanns-i-kitoks-rotter. Läst 21 december 2014. 
  6. ^ [a b] ”Lena Viltok är årets Asa Kitok-stipendiat”. SVT Nyheter. 1 februari 2023. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/lena-viltok-ar-arets-asa-kitok-stipendiat. Läst 23 februari 2023. 
  7. ^ Sameslöjdstiftelsens webbplats 2014-04-22
  8. ^ Stenvall Zetterström, William; Päiviö, Anne-Marit (1 februari 2022). ”Lise Tapio Pittja är årets Asa Kitok-stipendiat”. Sameradion. https://sverigesradio.se/artikel/lise-tapio-pittja-ar-arets-asa-kitok-stipendiat. Läst 3 februari 2022.