ACTA (förkortning av det engelska namnet Anti-Counterfeiting Trade Agreement), formellt: Handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater,[1][2] var ett multilateralt handelsavtal gällande piratkopiering och varumärkesförfalskning som förhandlades fram mellan bland andra USA, Australien, Mexiko och Europeiska unionen (EU).
Syftet med ACTA var att stärka skyddet för existerande immateriella rättigheter. I korthet gick avtalet ut på att samordna kampen mot varumärkesförfalskningar. Dock innefattades också immaterialrättsliga frågor som berörde utbytet på Internet.
Handelsavtalet och dess förhandlingarna drevs till stor del under sekretess,[förtydliga] vilket Sverige ifrågasatte under förhandlingarna. Under 2010 offentliggjordes förhandlingstexten vid flera tillfällen och den slutliga texten offentliggjordes i december 2010.[3] De inblandade länderna har tidigare medgett att ACTA existerar men lämnade trots allmän förfrågan inte ut vad förslaget innebar.[källa behövs]
EU:s mandat för förhandlingarna slogs fast vid ett möte för jordbruksministrarna i maj 2008, men eftersom frågan var en så kallad A-punkt så framgick det inte av mötets dagordning. Den svenske riksdagsledamoten Karl Sigfrid, som kritiserat förhandlingarna, fick av riksdagens utredningstjänst information om när mötet ägde rum.[4]
Den 4 juli 2012 avslog Europaparlamentet ratificeringen av handelsavtalet med en majoritet på 478 röster för avslag, 39 röster för bifall och 165 ledamöter som avstod.[5] Beslutet gör att europeiska länder ej kan ratificera avtalet.[6]
Förhandlingar
Förhandlingarna om ACTA-avtalet ingick inte i något internationellt organs program. ACTA utvecklades till en början av Japan och USA år 2006. Kanada, EU (representerade i förhandlingarna av Europeiska kommissionen, rådets ordförandeskap och EU:s medlemsstater) och Schweiz anslöt till de preliminära samtalen under hela 2006 och 2007. Officiella förhandlingar inleddes i juni 2008, med Australien, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Sydkorea och Singapore som anslöt sig till samtalen. Senaten i Mexiko röstade enhälligt att dra sig ur ACTA-förhandlingarna den 30 september 2010.
Deltagare: Australien, Kanada, Europeiska unionen (företrädd av Europeiska kommissionen), Japan, Sydkorea, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Singapore, Schweiz och USA Ämnen: internationellt samarbete, tillsynspraxis och institutionella frågor.[12]
ACTA fick mycket kritik av flera olika grupper och organisationer bland annat från Europaparlamentet,[30]Electronic Frontier Foundation (EFF),[31] Free Software Foundation (FSF), Consumers International, European Digital Rights, ASIC och Free Knowledge Institute.[32] Bland annat kritiseras avtalsprocessen vilken har beskrivits som odemokratisk,[33] och skapad i den dolda i form av hemliga diskussioner förda bakom stängda dörrar och utan att allmänheten fått ge åsikter.[33][34][35] Kritikerna varnade för att ACTA skulle haft en djupgående påverkan på grundläggande mänskliga rättigheter som yttrandefriheten och rätten till fri kommunikation,[32] ge tullväsenden uppgiften att leta efter upphovsintrång om upphovsman efterfrågar det,[36] och kriminalisera generiska läkemedel som ger tullen möjlighet att förstöra läkemedel som är på utgående väg till utvecklingsländer.[37] Dessutom varnade FSF (Free Software Foundation) för att ACTA skulle skapa problem för datorprogram som kan spela DRM-skyddade media, samt kräva att ISP:er inte får länka eller inneha sådan programvara som gör det möjligt att spela DRM-skyddad media.[38]
Första gången som ACTA offentligt uppmärksammades var i maj 2008 då delar av förslaget läckte till Wikileaks. En människorättsaktivist i Kanada som begärde att få ut handlingar relaterade till ACTA fick dokument med endast rubriken på och all text censurerad.[39] Professorn i civilrätt Marianne Levin menade dock att farhågorna var obefogade,[40] och den svenska regeringen hänvisade till att ACTA inte skulle påverka svensk lagstiftning, bortsett från en mindre justering av varumärkeslagen.[41]
Acta väckte starka känslor världen över. I Polen bröt våldsamma gatuprotester ut när demonstranter mot lagförslaget drabbade samman med polis. Totalt protesterade tiotusentals demonstranter. I en mindre stad greps 24 personer för att ha vandaliserat bilar.[43]
I Sverige protesterade tusentals demonstranter den 4 februari 2012 i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Umeå, Kalmar, Sundsvall, Karlstad, Borlänge och Jönköping efter initiativ bland annat av FacebookgruppenVakna Sverige! Stå upp för er frihet! NEJ till ACTA/SOPA/PIPA!.[44] I samband med protesterna stängdes regeringens hemsida ner.[44] ”Anonymous” tog senare på sig detta genom ett inlägg på Twitter. Anonymous hade redan innan varnat vad som skulle inträffa då en liknande situation i Irland hade lett till att den irländska regeringssidan stängdes ner.[44][45]
