Idag består företags värde till stor del av immateriella tillgångar.[2]
Definition
Vissa immateriella förmögenhetsrättigheter kan innehålla information som bärs av någon fysisk sak, till exempel ett dokument eller en CD-skiva. En förmögenhetsrätt är antingen materiell eller immateriell, beroende på vilken som har störst förmögenhetsvärde.
En immateriell eller intellektuell förmögenhetsrätt är ett rättsligt anspråk på att ensam få förfoga över ett intellektuellt verk, kallat immateriella rättigheter. Immaterialrätten ger en tidsbegränsad ensamrätt till en ursprunglig upphovsman till ett bestämt intellektuellt verk av ideell art och har därför inte alltid ett förmögenhetvärde eller penningvärde. Det intellektuella verket är den idé eller form till vilken en fysisk materia har bearbetats.
Upphovsrätt och patenträtt
Det är en stor skillnad mellan upphovsrätt (eng. copyright, fr. droit d'auteur, ry. aвторское право, ty. Urheberrecht) till konst och litteratur, jämfört med patenträtt (eng. patent law, fr. droit des brevets, ry. патентное право, ty. Patentrecht) till tekniska uppfinningar. För att en patenthavare skall få en tidsbegränsad ensamrätt, måste han offentliggöra (litteræ patentis) sin tekniska uppfinning. Till skillnad från den materiella rätten till fysiska saker och ting, förutsätter den immateriella rätten till ett intellektuellt verk andra människors medverkan. Förmögenhetsvärdet uppstår genom ett samspel mellan människor, i form av utbud och efterfrågan.
Ds 2007:29 [Renfors, Cecilia] Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Fritzes, Stockholm 2007 (379 s)
SOU 1956:25 Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk. Lagförslag av auktorskommittén, Stockholm 1956 (633 s)
Rättsvetenskap
Carlman, Holger, Patent. Administrativ patentpraxis i Sverige, Patent- och registreringsverket, Stockholm 1978 (338 s)
Carlman, Holger, Varumärket. Administrativ varumärkespraxis i Sverige, Liber, Stockholm 1976 (422 s)
Eberstein, Gösta, Den svenska författarrätten I, Norstedts, Stockholm 1923 (88 s)
Eberstein, Gösta, Immateriellt rättsskydd. Några aktuella spörsmål, Norstedts, Stockholm 1927 (151 s)
Ekeberg, Birger, Studier i patenträtt I, Uppsala 1904 (191 s), akademisk avhandling
Essén, Eric W., Firmarätt, 3 uppl, Norstedts juridik, Stockholm 1998 (215 s)
Essén, Eric W. & Gunnar Sterner, Mönster och brukskonst. Mönsterskyddslagen, lagen om ändring i upphovsrättslagen, lagen om skydd för vapen m m samt mönsterskyddskungörelsen och övriga följdförfattningar, Norstedts, Stockholm 1971 (326 s)
Hesser, Torwald & Eric W. Essén, Patentlagen jämte patentkungörelsen och övriga författningar, Norstedts, Stockholm 1968 (224 s)
Holmqvist, Lars, Patenträtt, AWE/Geber, Stockholm 1976 (197 s)
Karnell, Gunnar, Rätten till programinnehållet i TV, Jurist- och samhällsvetarförbundet, Stockholm 1970 (442 s), akademisk avhandling
Levin, Marianne, Formskydd. En rättsvetenskaplig studie av skyddet för estetiskt syftande industriell formgivning, Liber, Stockholm 1984 (555 s) Ak avh
Lögdberg, Åke, Personlighetsrätt med särskilt beaktande av dess funktioner och dess begränsning för vissa personkategorier, Norstedts, Stockholm 1972 (175 s)
Nordell, Per Jonas, Rätten till det visuella, Jure, Stockholm 1997 (516 s), akademisk avhandling
Olsson, Henry, Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar, 3 uppl, Norstedts juridik, Stockholm 2009 (662 s)
Pehrson, Lars, Varumärken från konsumentsynpunkt. En rättsvetenskaplig studie, Liber, Stockholm 1981 (512 s), akademisk avhandling
Sandgren, Claes, Patentlicenser. Studier i licensavtal angående patent, patentansökningar och know-how med särskild hänsyn till amerikansk och tysk rätt, Norstedts, Stockholm 1974 (393 s), akademisk avhandling
Strömholm, Stig, Europeisk upphovsrätt. En översikt över lagstiftningen i Frankrike, Tyskland och England, Norstedts, Stockholm 1964 (244 s)
Strömholm, Stig, Teaterrätt. Teatrarnas rättsliga ansvar för innehållet i föreställningar, Norstedts, Stockholm 1971 (170 s)
Strömholm, Stig, Upphovsrättens verksbegrepp, Norstedts, Stockholm 1970 (265 s)