Östlig sammetshätta
Östlig sammetshätta[2] (Curruca mystacea) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar som förekommer i västra Asien.[3] Tillfälligt har den setts i Europa i Grekland och Italien. IUCN kategoriserar den som livskraftig. Trots namnet är den inte särskilt nära släkt med sammetshättan, utan står närmare nordafrikanska atlassångaren. KänneteckenUtseendeÖstlig sammetshätta är som namnet avslöjar lik den vida spridda och västligare sammetshättan (Curruca melanocephala) med hos hanen mörkt huvud och grå rygg, och hos båda könen röd ögonring. Denna art är dock något mindre (12–13 centimeter i kroppslängd) och har kortare stjärt. Hanen skiljer sig genom att vara svart endast på främre delen av hjässan som bakåt mot nacken gradvis övergår i grått. Kroppsidorna är mer vitaktiga än grå och den har ofta en skär ton på strupe och bröst. Honan är ljusare och jämnare sandbrun ovan även hona sammetshätta utan kontrasterande grått huvud, diffusare tertialkanter och ljusare näbb.[4] LätenArten lockar dels med ett sammetshättelikt "tseck" men också med ett helt avvikande sparvtjatter. Den puttriga och pladdriga sången är lik sammetshättans, men har hackigare rytm och är lite långsammare.[4] Utbredning och systematikÖstlig sammetshätta häckar i Mellanöstern och Centralasien och övervintrar i nordöstra Afrika. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[5]
Arten har påträffats tillfälligt i Europa på i Grekland och Italien[6], i Spanien[1] samt på Cypern. Släktskap och släktestillhörighetArten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid östliga sammetshättan förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021.[5] Trots namnet visar genetiken att östlig sammetshätta inte är närmare släkt med sammetshättan. Istället är den systerart till atlassångaren (C. deserticola).[7] EkologiÖstlig sammetshätta häckar från slutet av april till juli i buskmark (gärna tamarisk) eller öppen skog med undervegetation i torr och höglänt terräng. Den påträffas även utmed vattendrag och i kanten av palmlundar.[4] Båda könen bygger tillsammans det djupa skålformade boet av kvistar och gräs. Det placeras från marken upp till maximalt 70–90 centimeter upp i gräs, en buske eller ett litet träd. Fågeln lägger fyra till sex ägg som ruvas i elva till 13 dagar. Båda könen både ruvar och matar ungarna, både i boet och när de är flygga efter nio till tolv dagar.[9] Arten lever huvudsakligen av insekter och insektslarver. Utanför häckningstid kan den också inta bär, frukt och frön.[9] Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Noter
Externa länkar
|