|
Åland
Åland ([ˈǒːland]; finska: Ahvenanmaa finskt uttal: [ˈɑhʋenɑnˌmɑː]) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet, belägen mellan Egentliga Finland och Sverige. Som en självstyrande del av Finland har Åland svenska som enda officiella språk. År 1920 fastställde Nationernas förbund internationella garantier som skyddar invånarnas svenska kultur och språk. Dessutom är Åland demilitariserat, vilket innebär att ingen militär aktivitet är tillåten på öarna under fredstid. Åland har en unik status inom Finland på grund av sin självstyrelse. Ålands parlament Lagtinget har befogenhet att stifta egna lagar. Regionen har även en egen flagga, egna frimärken, specifika registreringsskyltar och en egen polismyndighet. Trots dessa särdrag ingår Åland i Finlands nationella skattesystem. Undantaget är den kommunala beskattningen, som regleras lokalt. Åland är medlem i EU och använder euron som valuta. Öarnas särskilda status inom EU möjliggör taxfree-försäljning på resor till och från Åland. Detta stöder det lokala näringslivet och främjar goda kommunikationer. Befolkningen på Åland uppgår till drygt 30 000 invånare. Över 11 800 av dem bor i Mariehamn, Ålands enda stad, som ligger på huvudön Fasta Åland. Åland är känt för sin skärgård och rika sjöfartshistoria. I Mariehamn finns Ålands sjöfartsmuseum och museifartyget Pommern, en fyrmastad stålbark som är ett välkänt minnesmärke över regionens sjöfartstraditioner. EtymologiNamnet Åland tros vara en förkortning av den äldre formen Ahvaland, som härstammar från det urnordiska ordet ahva (’vatten’), besläktat med latinets aqua. På finska kopplades Ahvaland till det finska ordet för abborre, ahven, vilket gav upphov till namnet Ahvenanmaa, som fortfarande används på finska.[4] Ålands latinska namn är Alandia.[5] Historia Fram till medeltidenÅland koloniserades under förhistorisk tid av människor från den Kamkeramiska kulturen, vilka anlände från det förhistoriska Finland omkring 4000 f.Kr. Senare bosättningar, från cirka 1500 f.Kr., visar på kopplingar västerut.[6][7] Under den tidiga medeltiden förstärktes de västliga influenserna, vilket bland annat syns i gravskicket när kristendomen fick genomslag på 1000-talet och de äldsta stenkyrkorna började byggas på 1200-talet. Finska ortnamn som Jurmo, Lappo, Koskenpää och Vandö visar att det samtidigt fanns en finsk bosättning parallellt med den svenska nykoloniseringen.[8] Under medeltiden blev Åland välmående tack vare en handelsled som sträckte sig från Roslagen, över Ålands hav, genom Åland och vidare till Egentliga Finland. Bygget av fästningen Kastelholms slott på 1300-talet gav Åland också en militär betydelse. 1500- till 1800-talet_-_SLV_H99.220-2814.jpg) Under 1800-talet började bönderna på Åland bedriva handel med egna skepp, vilket ledde till att området utvecklade en stark sjöfartskultur. Varje socken ägde cirka 40 skepp med tillhörande besättningar, vilket banade väg för Ålands framgångar inom djuphavsseglingen. I början av 1900-talet ägde åländska rederier, såsom Gustaf Eriksons, några av världens största segelflottor. Skeppen seglade till destinationer som Australien, Amerika och Storbritannien. Det fyrmastade skeppet Pommern i Mariehamn, samt sjöfartsmuseet, vittnar om denna sjöfartstradition. Åland, som är svenskspråkigt, kom genom historiska händelser att tillhöra Finland trots det kortare avståndet till svenska fastlandet. Åland tilldelades Åbo ärkestift under medeltiden och fördes till Åbo och Björneborgs län på 1600-talet. Vid freden i Fredrikshamn 1809 försökte Sverige få behålla Åland, men Ryssland drev igenom sitt krav på att få öarna, främst av militära skäl.  Vid överlåtelsen erhöll Sverige inga garantier om att Åland skulle demilitariseras, vilket oroade Storbritannien, som såg Rysslands närvaro som ett hot. Detta ledde till att Åland anfölls under Krimkriget. Bomarsunds fästning intogs av brittiska och franska styrkor 1854, och Ryssland tvingades efter fredsförhandlingarna 1856 att demilitarisera Åland. Detta ligger till grund för öarnas nuvarande status som demilitariserade och neutrala.[9] 1900-taletUnder finska inbördeskriget 1918 landsteg svenska trupper på Åland som en del av en intervention mellan ryska trupper stationerade på öarna och de stridande vita och röda från Finland. Kort därefter ockuperades öarna av tyska trupper på begäran av den vita regeringen i Finland. När Finlands självständighet utropades 1917 växte en svensk nationalism på Åland som en reaktion på den finska nationalismen på fastlandet. Från 1917 började ålänningarna aktivt sträva efter en återförening med Sverige, och 96,2 procent av den vuxna befolkningen undertecknade en petition 1918 för utträde ur Finland.[10] Finland erbjöd Åland autonomi inom republiken, vilket avslogs av befolkningen. Ärendet togs upp i Nationernas förbund, som 1921 beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev då tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, samt bevara den inhemska kulturen och traditionerna. Samtidigt deklarerades Åland som en neutral och demilitariserad zon.[11] Finlands tvåspråkighet, där svenska och finska har likvärdig status i grundlagen, var ett centralt argument för beslutet. Ålänningarnas rättigheter ansågs därmed säkerställda, och Åland utgjorde en garanti för fortsatt bevarande av svenskan i Finland. Under första halvan av 1900-talet fanns en viss sorg över beslutet, men numera har tankarna på återförening med Sverige ersatts av en lokalpatriotisk stolthet och insikten om självstyrelsens fördelar.[9] 2000-taletUnder senare år har vissa menat att svenskans ställning i landskapet har försvagats,[10] bland annat genom det finska språkets ökade betydelse inom näringslivet och i kontakter med myndigheter i Finland. Samtidigt har relationerna med Finland försvårats, vilket tydligast framgår i den så kallade spelkonflikten.[12] En liten andel ålänningar förespråkar att Åland bör bli självständigt. Ett självständighetsparti, Ålands Framtid, grundades 2001. Efter valet 2015 hade partiet två mandat i lagtinget.[13] Partiet är dock numera ej längre representerat i lagtinget. En majoritet av ålänningarna, cirka 70 procent, ansåg 2002 att Åland bör fortsätta att vara en del av Finland med nuvarande status.[10] Geografi Åland består av omkring 6 500 öar och skär.[14] Den största ön är Fasta Åland, som har en yta på 1 010 kvadratkilometer. Den totala landarean uppgår till 1 553 kvadratkilometer, medan vattenarean omfattar 11 990 kvadratkilometer. Vattenarean har ökat på grund av förändrade territorialvattengränser. Åland gränsar till flera geografiska områden:
Den längsta körbara sträckan med bil utan färja är 76 kilometer (Andersö–Norrboda), och med färja är det 140 kilometer (Degersand–Jurmo). Klimat
Under 1900-talet har årsmedeltemperaturen i Mariehamn ökat med ungefär en halv grad. Samtidigt har nederbörden ökat med cirka 5 mm per månad under perioden 1977–2013.[16] Politik och administrationÅland är en självstyrd region inom Finland med eget parlament, Ålands lagting, och egen regering, Ålands landskapsregering. Lagtinget har lagstiftningskompetens inom många områden, medan finsk lag gäller inom andra.[17] Självstyrelsen regleras av Självstyrelselagen, som ger ålänningarna rätt att styra över sina egna angelägenheter, så långt det är möjligt med hänsyn till "rikets inre och yttre säkerhet". Exempel på områden där Åland kan fatta egna beslut inkluderar polisväsendet, posten, kommunal beskattning, skolor, hälso- och sjukvård samt radio- och televisionssändningar. Finsk lag gäller istället för tullar, gränsbevakning, myntväsen samt områden som allmän straffrätt, arbetsrätt och civilrätt. Ålands landshövding leder Statens ämbetsverk på Åland och representerar finska staten på Åland. I kyrkligt avseende tillhör Åland Borgå stift, det svenskspråkiga stiftet inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Politisk status  Ålands unika politiska status ger regionen rätt att stifta egna lagar och fatta politiska beslut inom vissa områden. Den lagstiftande makten utövas av Ålands lagting och den verkställande makten av Ålands landskapsregering.[18] Åland är dessutom en neutraliserad och demilitariserad zon, med sin status skyddad av internationella garantier. Trots detta har Finland suveränitet över området.[19] Freden i Fredrikshamn i september 1809 innebar att Sverige överlät Finland till Ryssland, inklusive en del av Västerbotten och hela Åland, vilket gjorde Åland till en del av Storfurstendömet Finland. Efter Finlands självständighet strävade ålänningarna efter återförening med Sverige. Ålandsfrågan, konflikten om Ålands tillhörighet, behandlades och löstes av Nationernas förbund under mellankrigstiden. Åland är en av de få demilitariserade zonerna i världen och har sedan 1992 varit hemort för Ålands fredsinstitut. HembygdsrättenHembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter samt driva näringsverksamhet på Åland. Den tillkommer varje ålänning och förloras om man är skriven på annan ort i mer än fem år. För att återfå hembygdsrätten, eller för icke-ålänningar att ansöka om den, måste man vara folkbokförd på Åland i minst fem år, vara finsk medborgare och kunna intyga att man behärskar svenska. Hembygdsrätten innehåller även restriktioner för företagande; i alla bolagsstyrelser måste minst två tredjedelar av medlemmarna vara ålänningar, med vissa undantag för allmännyttiga företag som banker och transportföretag.[20] Finska medborgare som flyttat till Åland före tolv års ålder och har hembygdsrätt är befriade från värnplikt. Hembygdsrätten syftar till att skydda den åländska kulturidentiteten och landskapsbilden, vilket är centralt för det minoritetsskydd som den åländska självstyrelsen utgör. Statens ämbetsverk på ÅlandStatens ämbetsverk på Åland skiljer sig från motsvarigheterna i övriga Finland och från regionförvaltningsverk. Ämbetsverket har sitt säte i Statens ämbetshus i Mariehamn. Ämbetsverket leds av Ålands landshövding, för närvarande Peter Lindbäck. Åland och EUDen 20 november 1994 höll Åland en egen folkomröstning om medlemskap i Europeiska unionen. En majoritet röstade för medlemskap, och Åland följde Finland in i unionen 1995. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands ställning inom EU. Protokollet innehåller viktiga undantag, bland annat för icke-ålänningars rätt att äga fast egendom och för icke-åländska företags etableringsrätt i regionen. Dessutom omfattas Åland av undantag från EU:s skattelagstiftning, vilket innebär att Åland betraktas som tredje land i skattehänseende. Detta har möjliggjort fortsatt lönsam försäljning av skattebefriade varor på färjor till och från Sverige och Finland. Ålands medlemskap i EU har ifrågasatts av ålänningarna, då de upplever att de inte fått kompensation för den maktöverföring som skett från självstyrelsen till både Finland och EU, vilket har bidragit till försämrade relationer mellan myndigheterna på Åland och i Finland. Ålands kommuner  Åland är indelat i totalt 16 kommuner, baserade på den traditionella sockenindelningen. Trots det låga antalet invånare finns det en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Mariehamn är den största med 11 812 invånare, medan Sottunga har endast 115 bofasta invånare. Cirka 40 procent av Mariehamns befolkning bor i staden. Landsbygdskommuner:  Skärgårdskommuner: Ekonomi Åland är ett litet samhälle med en sluten ekonomi, där krav på hembygdsrätt gäller för att äga egendom och driva företag. Samtidigt är Åland beroende av varu- och tjänsteutbyten med omgivande regioner. Dess strategiska läge mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet, ger Åland många fördelar och gör dess ekonomi mindre sårbar. Sjöfarten drar särskilt nytta av dessa närliggande marknader. Åland har en lång tradition av entreprenörskap, med cirka 2 900 företag i regionen. Bland dessa har cirka 20 företag mer än 50 anställda, varav färjerederier, banker och försäkringsbolag dominerar. Majoriteten av företagen, över 85 procent, har färre än fem anställda.[21] Den åländska ekonomin präglas starkt av tjänste- och servicenäringarna, där sjöfarten står för en betydande del. År 2019 bidrog sjöfarten med cirka 16 procent av Ålands bruttonationalprodukt.[22] Denna kapitalintensiva bransch har medverkat till att Ålands BNP per capita är hög, och den genomsnittliga disponibla hushållsinkomsten på Åland var 2020 cirka 20 procent högre än i övriga Finland.[23] Sjöfarten på Åland erbjuder fler arbetsplatser än vad den lokala arbetskraften kan fylla, vilket innebär att många personer från Finland och Sverige arbetar på åländska fartyg. Färjetrafiken har också varit avgörande för turismens tillväxt, med omkring 1,3 miljoner besökare årligen de senaste åren, där merparten är kryssningsresenärer. Före covid-19-pandemin 2020 låg antalet besökare runt 2 miljoner per år. Årligen uppgår antalet övernattningar på Åland till drygt 400 000, borträknat pandemiåren.[24] Sommartid anländer många besökare med egna båtar och använder de åländska gästhamnarna.  Industrisektorn på Åland är liten men betydelsefull för exporten. Industrin fokuserar till stor del på förädling av jordbruksprodukter och fisk, vilket skapar viktiga indirekta sysselsättningseffekter. På Åland har också en internationellt framgångsrik plastindustri vuxit fram, och det finns även metall- och verkstadsindustri, snickerier, tryckerier samt elektronikindustri. Jordbruket och fisket är fortfarande viktiga för den åländska skärgården och livsmedelsindustrin, även om deras ekonomiska betydelse är relativt blygsam. Det åländska jordbruket har på grund av små arealer och ett gynnsamt klimat specialiserat sig på grödor som lök, kinakål, potatis och äpple. Sysselsättningen på Åland har varit stabil sedan mitten av 1990-talets lågkonjunktur, främst tack vare det gynnsamma geografiska läget nära Stockholm och Helsingfors. Detta har gjort det möjligt för unga att hitta jobb och utbildning även under ekonomiskt svåra tider. Efter pandemiåren 2020–2022 har arbetslösheten ökat något och ligger nu på över fyra procent.[25] Under högsäsongen är turismnäringen beroende av säsongsarbetare från andra orter. Sjöfarten har varit den dominerande näringen på Åland och en viktig faktor för regionens välstånd, men framtida förändringar i branschen utgör ett hot mot den åländska sysselsättningen. DemografiBefolkningsutvecklingHistoriskt har Åland varit en svenskspråkig ögrupp med en begränsad in- och utvandring och en tämligen stabil befolkning. Runt sekelskiftet 1900 skedde dock en kraftig utvandring, och åren 1893–1924 emigrerade cirka 7 200 personer (25 procent av den dåvarande befolkningen). De flesta utvandrade till Nordamerika.[26] Sedan inledningen av 1970-talet har ögruppens befolkning ökat, via invandring från Sverige och Finland och senare även från främst de baltiska länderna. Den utomnordiska invandringen ökade efter de olika ländernas anslutning till EU 2004 och 2007.[26]
SpråkPå 1990-talet hade 94[28] procent svenska som modersmål. Sedan dess har ökad invandring medfört fler modersmålstalande i olika minoritetsgrupper, och 2019 utgjorde de med annat modersmål än svenska 13 procent av befolkningen. Mängden modersmålstalande på finska ("finnar") har på senare år varit tämligen konstant, på runt 1 400 personer. 2019 utgjordes de icke-svensktalande över 50 år till mer än hälften av finsktalande, men endast en liten del av personerna under 50 år.[26] Mellan 2011 och 2019 fördubblades antalet skolelever med annat modersmål än svenska, och 2019 fanns 33 olika modersmålsspråk representerade bland eleverna i Ålands skolor.[26] Nedan listas antalet ålänningar efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]
Kultur och utbildningÅland har ett flertal mångåriga kultur- och minnesinstitutioner, såsom Ålands museum, Ålands orgelfestival samt Ålands spelmansgille. Turism, nöjen och friluftsliv Åland har en speciell natur som erbjuder stora kontraster. Ytterskärgårdens karga kobbar byts ut mot skogar och bördiga odlingslandskap på Fasta Åland. Åland består av denna huvudö samt över 6 700 mindre öar av varierande storlek. På Åland fanns 2021 59 naturreservat.[29] Skärgården ger möjlighet till paddling, segling, långfärdsskridskoåkning och annat. Cykelvägar finns på hela Åland. Kostnaden för att ta med bilen är subventionerad av Landskapet Åland om man stannar i skärgården en natt. På somrarna anordnas Rockoff-festivalen. Den besöks förutom av ålänningar även av turister. UtbildningUtbildning på Åland liknar i stora drag utbildning i Finland och övriga Norden. Undervisningsspråket i samtliga skolor på Åland är svenska. Skolorna på Åland består av ett flertal lokala grundskolor, Ålands gymnasium (bestående av Lyceum och Yrkesgymnasium), Högskolan på Åland samt Ålands folkhögskola.[30] Ålands sjöfartsutbildning är samlad inom Alandica Shipping Academy.[31] Sport Ålands Idrottsförbund är idrottens gemensamma paraplyorganisation som motsvarar Sveriges Riksidrottsförbund eller Finlands Idrott. Idrottsförbundet representerar åländsk idrott i samtliga nordiska sammanhang. Idrottsförbundet är idrottens högsta organ på Åland. Åland har inget eget landslag och är inte själv medlem i internationella idrottsförbund, utan i idrottssammanhang räknas Åland som en del av Finland. Det gäller även inom Finland, där åländska lag deltar i finska serier. Ålands Idrottsförbund bildades 1995 av de dåvarande idrottsorganisationerna och på Landskapsstyrelsens initiativ. 1999 övertog Idrottsförbundet fördelningen av idrottens finansiella medel från Ålands Landskapsregering. Detta skedde i samband med en uppdatering av Idrottslagen för Landskapet Åland. Idrotten på Åland räknar att drygt 13 500 aktiva regelbundet deltar i organiserad idrott, vilket innebär att idrotten är Ålands överlägset största folkrörelse. IFK Mariehamn har flera sektioner. Klubbens herrfotbollssektion gjorde sin första säsong i Finlands högsta serie 2005. IFK Mariehamn blev finska mästare för första gången säsongen 2016. Andra framgångsrika fotbollsföreningar är Åland United, som säsongen 2009 vann damernas högsta serie, FM-serien, och därmed kvalificerade sig för spel i Uefa Women's Champions League 2010. Janne Holmén, som blev europamästare i maraton 2002, är även han från Åland, och Ålands Kraftsportklubb är en av landets framgångsrikaste. Bland annat har klubbens styrkelyftare Kenneth Sandvik satt världsrekord i bänkpress två gånger. Åland arrangerade de Internationella öspelen 1991 och 2009. Även världsmästerskapet i innebandy för damer 1997 spelades där. LitteraturDe mest kända författarna på Åland är Anni Blomqvist, känd för sin femdelade Stormskärs-Maja-serie,[32] Sally Salminen, vars mest kända verk är 1936 års roman Katrina,[33] och Ulla-Lena Lundberg, som har beskrivit sin födelseö Kökar. Vart och ett av dessa verk utspelar sig på Åland. FilmEn historisk dramafilm från 2016, Djävulens jungfru, i regi av Saara Cantell, utspelar sig på 1600-talet på Åland under häxjakterna.[34] Den vann priset för bästa utländska film vid Toronto Female Eye Film Festival 2017. Dessutom utspelar sig en dramafilm, Lärjungen från 2013, regisserad av Ulrika Bengts, på Åland.[35][36] Se även
ReferenserNoter
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
