Zinkspat

Zinkspat
Zinkspat från New Mexico, USA.
Kategori	Karbonatmineral
Dana klassificering	14.01.01.06
Strunz klassificering	05.AB.05
Kemisk formel	ZnCO3
Färg	Vit, grå, gul,grön till äppelgrön, blå, rosa, violett, blåaktigt grön och brun
Förekomstsätt	Prismatisk, radiala aggregat, granulär
Kristallstruktur	Trigonala
Tvillingbildning	Ingen observerad
Spaltning	Perfekt på {1011}
Brott	Ojämnt mussligt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	4½
Glans	Glasglans, kan ha pärlskimmer
Ljusbrytning	nω=1,842–1,850, nε=1,619–1,623
Dubbelbrytning	δ=0,223–0,227
Optisk karaktär	Enaxligt negativ
Transparens	Genomskinlig
Fluorescens	Blekgrön eller blekblå under UV-ljus
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	4,4–4,5
Radioaktivitet	Ingen
Referenser	[1]

Zinkspat, även kallad smithsonit är ett mineral som består av zinkkarbonat, ZnCO₃, och som i ren form innehåller ca 52 % zink. Den är lokalt ett betydande malmmineral. Zinkspat uppträder i botryoidal, stalaktitisk eller derb form med pärlemorskimrande yta.

Etymologi och historia

Galmeja var en beteckning på en zinkhaltig produkt som blir kvar efter vittring av zinkmalm. År 1780 analyserade Torbern Bergman galmeja och fann att det innehöll zinkkarbonat och zinksilikat. James Smithson utförde 1803 en noggrann undersökning av galmeja. Zinksilikatet kallade han kiselgalmeja som senare benämnes hemimorfit. Zinkkarbonatet fick beteckningen ädelgalmeja,[2] men gavs 1832 namnet smithsonit av François Sulpice Beudant. Smithsonit är oftast det dominerande mineralet i galmeja. Galmeja kan också innehålla hydrozinkit.[3]

Egenskaper

Zinkspat är ett variabelt färgat trigonalt mineral, som endast sällan återfinns i välformade kristaller.

Mineralets mångskiftande färgskala beror på närvaron av andra joner än zinkjoner. Således beror den blå färgen på närvaro av kopparjoner, medan rosa till lila färg orsakas av koboltjoner.

Förekomst

Mineralet kan bilda färglösa till gula eller gröna kristaller men förekommer även i druv- eller njurformade utskiljningar eller i kompakta massor.

Zinkspat är ett viktigt malmmineral och förekommer ofta tillsammans med andra zinkmineral som till exempel zinkblände, varav det bildats genom vittring.

De viktigaste fyndigheterna finns i Nordamerika, England, Grekland, Oberschlesien och andra platser. Mineralet är sällsynt i Sverige. Det finns i vittrad malm i Garpenbergsgruvan.[4]

Användning

Zinkspat används främst för utvinning av zink. De vackraste varianterna av zinkspat används ibland som prydnadssten.

Galleri

• 
• 

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

1. [1] smithsonit på mindat.org
2. G Hägg 1963, Allmän och organisk kemi, Almqvist & Wiksells boktryckeri AB, kapitel 37-2 sid 714
3. http://www.ne.se/galmeja - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12dec 2013
4. L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, sid 109, ISBN 978-91-88528-58-2

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.