Z Canis Majoris

Z Canis Majoris
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Stora hunden
Rektascension	07^t 03^m 43,16^s
Deklination	-11° 33′ 06,22″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+8,2 (maximum), 10,6 (minimum) (p)[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	B5/8eq+F5/7[1]
B–V	1,446±0,013[3]
Variabeltyp	Eruptiv variabel av FU Orionis-typ (EXOR/FUOR) [2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-27,00±10 km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -4,44±2,53 mas/år Dek.: 2,00±2,07 mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	1,24±2,25 mas
Avstånd	3 750 lå (150 [4] pc)
Andra beteckningar
HD 53179, HBC 243, PPM 218073, uvby98 100053179 V , BRH 1, HIC 34042, PP 71, BD-11 1760, HIP 34042, RAFGL 1059, WDS J07037-1133AB, CEL 1536, HRW 9, SAO 152302, YZC 11 2351, EM MWC 165, IRAS 07013-1128, SV HV 3565, C74 76, FMC 22, JP11 1480, TD1 8976, SEI99 161, GCRV 4640, 2MASS J07034316-1133062, TYC 5389-1211-1, UHP2009 VLA G224.6064-02.5568, GEN# +1.00053179, MSX6C G224.6065-02.5563, UBV M 12798, AAVSO 0659-11, GSC 05389-01211, PDS 131, UCAC2 27621713[1]

Z Canis Majoris är en eruptiv variabel av fuor-typ[2] i stjärnbilden Stora hunden. Stjärnan har normalt magnitud +10,6 [2], men har blivit ljusstarkare i oregelbundna utbrott 1987, 2000, 2004 och 2008.[5]

Stjärnan är en dubbelstjärna som endast är 300 000 år gammal. Komponenterna är ungefär 100 AU från varandra. Den sydöstra komponenten är en fuor och den nordvästra en Herbig-Ae/Be-stjärna[6]

Se även

• Variabla stjärnor

Referenser

Noter

1. ^ [ ] ”Basic data: V* Z CMa – Herbig Ae/Be star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Z+CMa&submit=SIMBAD+search. Läst 7 maj 2017. 
2. ^ [ ] ”Z CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5162. Läst 7 maj 2017. 
3. van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=34042. Läst 7 maj 2017. 
4. Chris D. Koresko, Steven V. W. Beckwith, Andrea M. Ghez, Keith Matthews, Gerry Neugebauer (december 1991). ”An infrared companion to Z Canis Majoris” (på engelska). Astronomical Journal 102: sid. 2073–2078, 2127, 2128. doi:10.1086/116031. 
5. Whelan, E.T. (2010). ”The 2008 Outburst in the Young Stellar System Z CMa: The First Detection of Twin Jets” (på engelska). The Astrophysical Journal Letters 720 (1): sid. L119-24. doi:10.1088/2041-8205/720/1/L119. 
6. Szeifert, T. (2010). ”The Nature of the Recent Extreme Outburst of the Herbig Be/FU Orionis Binary Z Canis Majoris” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 509 (L7): sid. 5-. doi:10.1051/0004-6361/200913704.