Vitkindad bulbyl är en knappt traststor, med sina 17–19 centimeter i kroppslängd något mindre än den nära släktingen levantbulbylen. Kroppen är gråbrun, undergumpen gulorange och huvudet svart med en mycket tydlig vit kindfläck. Stjärten är mörk med tydligt vit spets. Jämfört med sina närmaste släktingar är näbben något grövre.[4]
Utbredning och systematik
Vitkindad bulbyl delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
Pycnonotus leucotis mesopotamia – Irak, Arabiska halvön och södra Iran (i Tigris och Eufrats floddalar)
Pycnonotus leucotis dactylus – östra Arabiska halvöns kust utmed Persiska viken
Pycnonotus leucotis leucotis – östra Irak till södra Iran, norra Arabiska halvön, södra Afghanistan och västra Indien
Underarten dactylus inkluderas ofta i nominatformen.[5]
Utbredningsområdet för vitkindad bulbyl.
På senare tid har arten spritt sig in i Syrien.[4] Den har vidare påträffats i Israel, Turkiet och Jordanien (där det även finns en introducerad etablerad population i al-Azraq-området).[6]
Släktskap
Vitkindad bulbyl är mycket nära släkt med den östligare himalayabulbylen (Pycnonotus leucogenys) och tidigare behandlades de som en och samma art. De morfologiska skillnaderna är dock tydliga och hybridzonen dem emellan är relativt liten. Hybridisering förekommer också mellan vitkindad bulbyl och den närstående arten rödgumpad bulbyl i Oman där den senare har etablerats sig med ursprung från förrymda burfåglar.
Levnadssätt
Vitkindad bulbyl är liksom sina släktingar en högljudd, livlig, social och orädd fågel. Den trivs i palmlundar, wadis med växtlighet, oaser, odlingar och nära människan i trädgårdar.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[7]
^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [abc] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 358. ISBN 978-91-7424-039-9
^Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 166. ISBN 978-84-941892-9-6
^del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
.jpg)
