Vitbrynad tetraka

Vitbrynad tetraka
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMadagaskarsångare
Bernieridae
SläkteTetrakor
Xanthomixis
ArtVitbrynad tetraka
X. apperti
Vetenskapligt namn
§ Xanthomixis apperti
Auktor(Colston, 1972)
Utbredning
Synonymer
  • Phyllastrephus apperti
  • Bernieria apperti
  • Apperts tetraka

Vitbrynad tetraka[2] (Xanthomixis apperti) är en fågel i familjen madagaskarsångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende

Vitbrynad tetraka är en relativt liten och marklevande timalialiknande fågel. Ovansidan är grönaktig med mörkare vingpennor och stjärt. Hätta, nacke och bakre delen av örontäckarna är gråaktiga och ovanför ögat syns ett vitaktigt ögonbrynsstreck. Även strupen är vitaktig, liksom nedre delen av buken och undre stjärttäckarna, medan bröstet och övre delen av buken är anstrykt persikofärgad. Näbben är blekrosa, benen grårosa. Skiljer sig från vanliga arten långnäbbad madagaskarsångare (Bernieria madagascariensis) genom sin mindre storlek, det grå guvudet, vit strupe samt smalare och kortare näbb.[1]

Utbredning

Arten återfinns enbart på sydvästra Madagaskar, i skogarna Zombitse och Vohibasia,[3] men även i Analavelona Classified Forest och spikskog vid Salary Bay.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

Tetrakorna i Xanthomixis har traditionellt betraktats som bulbyler (Pycnonotidae) och till och med inkluderats i bulbylsläktet Phyllastrephus. DNA-studier visar dock att de tillhör en grupp fåglar som enbart förekommer på Madagaskar och som numera urskiljs som en egen familj, Bernieridae. Vitbrynad tetraka är systerart till gråkronad tetraka (X. cinereiceps).[4]

Levnadssätt

Vitbrynad tetraka ses i familjegrupper om två till åtta fåglar, ibland tillsammans med långnäbbad madagaskarsångare (Bernieria madagascariensis).[5] I Zombitse-Vohibasia återfinns den i ostörd torr lövskog mellan 600 och 800 meters höjd.[6] Analavelona däremot utgörs av isolerad städsegrön på 1.300 meters höjd.[7] Observationer vid Salary Bay 2009 i låglänt torr kustmiljö tyder på antingen att arten tolererar fler naturtyper än man tidigare trott eller att observationerna utgör individer som flyttat från sitt häckningsområde. Arten lever av små ryggradslösa djur som den plocar från lövverk och grenar på låga buskar och från marken.[5][6]

Status och hot

Arten har ett mycket begränsat utbredningsområde där den endast är känd från fyra olika skogsområden.[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 600 och 1700 vuxna individer.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som sårbar (VU).[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga namn är en hyllning till den schweiziske missionären, naturforskaren och palaeontologen Otto Appert (1930-2012).[8] Tidigare kallades den Apperts tetraka även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2022 Xanthomixis apperti . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Block, N.L. (2012), “Cryptic Diversity and Phylogeography in the Bernieridae, an Endemic Malagasy Passerine Radiation”, Ph.D. Dissertation, University of Chicago.
  5. ^ [a b] Langrand, O. 1990. Guide to the birds of Madagascar. Yale University Press, New Haven, USA.
  6. ^ [a b] Morris, P.; Hawkins, F. 1998. Birds of Madagascar: a photographic guide. Pica Press, Robertsbridge, UK.
  7. ^ ZICOMA. 1999. Zones d'Importance pour la Conservation des Oiseaux a Madagascar.
  8. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar