sv Viols%C3%A5ngare

	Violsångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Hane i Ladakh
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Stjärtmesar; Aegithalidae
Släkte	Leptopoecile
Art	Violsångare; L. sophiae
Vetenskapligt namn
	§ Leptopoecile sophiae
Auktor	Severtsov, 1873

Violsångare^[2] (Leptopoecile sophiae) är en asiatisk fågel i familjen stjärtmesar inom ordningen tättingar.^[3] Liksom systerarten tofsviolsångaren kategoriserades den tidigare som en del av familjen sångare (Sylviidae). Den är en aktiv fågel som hittas i bergsbelägna buskmarker. Beståndet anses vara livskraftigt.

Kännetecken

Utseende

Violsångaren är en liten (10 centimeter), färgsprakande fågel. Fjäderdräkten går i lila och purpur, med vitt ögonbrynsstreck och rostfärgad hätta. Populationen i centrala Himalaya (obscurus, se nedan) har ljusare fjäderdräkt hos hanen och mörkare hos honan jämfört med västligare populationer.^[4]

Läten

Bland lätena hörs hårda "tzrit" och mjuka "teet". Sången beskrivs som tjirpande.^[5]

Utbredning och systematik

Violsångarem förekommer i bergstrakter i Centralasien österut till Gobiöknen och söderut till kinesiska Sichuan. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Leptopoecile sophiae sophiae – bergstrakter från Centralasien till Pakistan och nordvästra Indien
Leptopoecile sophiae stoliczkae – södra Centralasien till västra Gobiöknen
Leptopoecile sophiae major – Kazakstan (östra Tien Shan-bergen) till västra Kina (Xinjiang)
Leptopoecile sophiae obscurus – sydöstra Tibet och södra Kina (sydöstra Xinjiang, Sichuan och södra Gansu)

Familjetillhörighet

Tidigare placerades arten i den stora sångarfamiljen Sylviidae. DNA-studier har dock visat att dess medlemmar inte är varandras närmaste släktingar och familjen har därefter delats upp i ett antal mindre. Violsångarna står nära stjärtmesarna i Aegotheles och inkluderas numera därför i deras familj Aegothelidae.

Levnadssätt

Violsångaren hittas i bergsbelägna buskmarker, ofta nära strömmande vattendrag. Den är en mycket aktiv och akrobatisk fågel, men samtidigt mycket tillbakadragen. Fågeln ses i smågrupper eller artblandade flockar på jakt efter ryggradslösa djur. Boet placeras lågt i en buske.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.^[6]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Maria Alexandrovna (1824–1880), gift med Alexander II av Ryssland, född Maximiliana Vilhelmina Augusta Sofia Maria, dotter till Ludvig II av Hessen-Darmstadt.^[7]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2024 Leptopoecile sophiae . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör violsångare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Leptopoecile sophiae.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Leptopoecile sophiae . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[grewal-5] [a b] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.

[6] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]