VEI-skalan (av engelskans Volcanic Explosivity Index, vulkanexplosivitetsindex) är ett index som anger styrkan hos vulkanutbrott. Skalan går från 0 till 8 där vulkaner som ligger på 8 på skalan klassas som supervulkan. Det som mäts är volymen pyroklastiskt material (såsom aska), höjden på askplymen och längden på intrvallet mellan utbrott.[1] VEI-skalan utarbetades 1982 av Chris Newhall vid United States Geological Survey och Stephen Self vid University of Hawaii at Manoa.
Vulkanexplosivitetsindex
| Nivå |
Utkastat material |
Rökmolnets höjd |
Beskrivning |
Intervall |
Exempel
|
| 0 |
1 000–10 000 m³ |
under 100 m |
icke-explosiv |
dagligen |
Mauna Loa
|
| 1 |
10 000–100 000 m³ |
100–1 000 m |
mild |
dagligen |
Stromboli
|
| 2 |
100 000–1000 000 m³ |
1–5 km |
explosiv |
varje vecka |
Galeras (1993)
|
| 3 |
1–100 milj. m³ |
3–15 km |
svår |
varje år |
Korjakskij (1956)
|
| 4 |
100–1 000 milj. m³ |
10–25 km |
kataklysmisk |
mer än vart 10:e år |
Eyjafjallajökull (2010)
Soufrière Hills (1995)
|
| 5 |
1–10 km³ |
över 25 km |
paroxysmal |
mer än var 50:e år |
Mount St. Helens (1980)
Vesuvius (79 e.Kr.)
|
| 6 |
10–100 km³ |
över 25 km |
kolossal |
mer än vart 100:e år |
Pinatubo (1991)
Laki (1783)
Krakatau (1883)
|
| 7 |
100–1 000 km³ |
över 25 km |
super-kolossal |
mer än vart 1 000:e år |
Tambora (1815)
Thera (1625 f.Kr)
|
| 8 |
1 000–10 000 km³ |
över 25 km |
apokalyptisk |
mer än vart 10 000:e år |
Toba (73 000 år sedan)
La Garita Caldera (27,8 miljoner år sedan)
|
Jämför med
Referenser