|
Västerbottens lappmarkers domsaga
Västerbottens lappmarkers domsaga var en domsaga i Västerbottens län och Norrbottens län. Den bildades enligt beslut den 18 december 1680. Att en domsaga inrättades i lappmarkerna innebar att där skulle förrättas häradsting under ledning av en häradshövding som skulle vara bosatt i häradet, precis som i övriga riket. Så blev det dock inte i praktiken, utan den sittande underlagmannen, Lars Jakobsson Grubb, fick 1682 tillstånd att "under karaktär av häradshövding" fortsätta hålla lagmansting i lappmarkerna. När Lars Grubb fick annat ämbete utsågs Markus Bostadius 1698 till hans efterträdare, nu med titeln justitiarie. Borgmästaren i Torneå, Carl Sadlin, övertog ämbetet 1714.[1] Domsagan upphörde 1720 genom att den norra delen lades till Västerbottens norra kontrakts domsaga och den södra delen till Västerbottens södra kontrakts domsaga. Först då infördes häradsrätterna i praktiken i Lappland.[1] Formellt sett löd minst sex tingslag under domsagan, som i sin tur löd under Svea hovrätt. TingslagJustitiarier
Se ävenKällor
Noter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||