Världsarv i Tyskland1a.
1b.
2
3a
3b
4
5
6
7
8
9
10, 11a
11b
12a
12b
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Världsarven i Tyskland
1. Vadehavet - Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer (1a), Niedersächsisches Wattenmeer (1b)
2. Lübeck 3. Stralsunds (3a) & Wismars (3b) centrum 4. Rådhuset & Rolandstatyn i Bremen 5. Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan 6. Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale 7. Kollegiatskyrkan, slottet och stadskärnan i Quedlinburg 8. Bergpark Wilhelmshöhe 9. Wartburg 10. Klassiska Weimar 11. Bauhaus & dess platser i Weimar (11a) & Dessau (11b) 12. Luthers minnesmärken i Eisleben (12a) och Wittenberg (12b) 13. Dessau-Wörlitz 14. Palats & parker i Potsdam & Berlin 15. Museumsinsel 16. Berlins modernistiska bostadsområden 17. Muskauparken 18. Zeche Zollverein 19. Kölnerdomen 20. Aachens domkyrka 21. Slotten Augustusburg och Falkenlust 22. Romerska monument, Triers domkyrka & Liebfrauenkyrkan 23. Völklingens järnverk 24. Övre Mittelhrein 25. Limes i övre Germanien och Raetien 26. Messels gruva 27. Klostret i Lorsch 28. Speyers domkyrka 29. Klostret Maulbronn 30. Residenset i Würzburg 31. Staden Bamberg 32. Regensburg med Stadtamhof 33. Vallfartskyrkan i Wies 34. Klosterön Reichenau I Tyskland finns idag (juni 2013) 38 världsarv, vilka utsetts av FN-organet Unescos världsarvskommitté. Tyskland kommer därmed på femte plats när det gäller antal världsarv[1]. Tysklands fick sitt första världsarv 1978: Aachens domkyrka[2]. Av de 38 världsarven är 35 kulturarv och 3 naturarv. 2004 blev Tyskland det första landet i Europa som fick ett objekt struket från världsarvslistan[3]. Tyskland och världsarvskonventionenFörbundsrepubliken Tyskland ratificerade under världsarvskonventionen den 23 augusti 1976. Det nu forna Östtyskland gjorde detsamma först den 12 december 1988[4]. Det övergripande ansvaret för världsarven har Tysklands förbundsländer och deras berörda myndigheter. Innan en nominering kan göras måste en förhandslista (eller förslagslista på världsarv) tas fram. Då det är förbundsländerna som har huvudansvaret för världsarven arbetas listan fram i samarbete mellan den myndighet/de myndigheter som ansvarar för skydd och underhåll av världsarven i respektive delstat. På Tysklands Kultusministerkonferenz (KMK) där förbundsländernas kulturansvariga ministrar möts fasställs sedan förhandslistan. Denna preliminära förslagslista ligger sedan till grund för Tysklands framtida nomineringar. En färdig nominering går sedan från förbundsländernas myndigheter via Auswärtiges Amt (Tysklands motsvarighet till svenska UD) till Världsarvskommittén för beslut. Tyskland har suttit med i världsarvskommittén 1976-1978, 1980-1987 och 1991-1997 och hade 1995-1996 ordförandeposten. För närvarande deltar Tyskland som observatör i kommitténs möten. Den tyska delegationen leds av Auswärtiges Amt. KMK utser en gemensam delegat som representerar landet i kulturella frågor på kommitténs möten. Tyska Unescorådet, är en medlare för den utländska kulturpolitiken som ger råd till den federala regeringen och andra organ vad gäller frågor inom Unescos område. Det tyska Unescorådet bidrar till genomförandet av världsarvskonventionen i Tyskland och arbetar i nära samarbete med alla relevanta organ för världsarvet. VärldsarvsdagenI Tyskland har man sedan 2006 firat Världsarvsdagen. Denna har instiftats på initiativ av Tyska Unescorådet och UNESCO-Welterbestätten Deutschland e. V och hålls årligen första söndagen i juni med olika evenemang vid världsarven.[5] TurismUnder tiden då Elbes dalgång i Dresden hotades av brobygget hävdades det att förlusten av dess världsarvsstatus inte skulle innebära några betydande nedgångar av turismen för kommunen. Vissa webbplatser såsom Stralsunds och Wismars historiska centrum samt Klosterön Reichenau har dock haft en betydande ökning av antalet besökare[6]. Nationellt investeringsprogram för VärldsarvenFörbundsmyndigheten för Transport, Byggande och Stadsplanering har ett Nationellt investeringsprogram för världsarven[7]. I början av 2009 i samband med Konjunkturpaket I togs finansieringen fram. I paketet finns 2009-2014 totalt 220 miljoner Euro avsatta till de 33 världsarven. Pengarna som är avsatta ska gå till investeringar och konceptionella åtgärder vad gäller bevarande, restaurering och vidareutveckling av världsarven. Detta inkluderar restaurering av slott, fästningar, enskilda byggnader, industriarv och landskapsparker i världsklass men också genomförande av stadsutveckling i dess omgivning samt arbete med turistmässiga kontrollsystem. Ett annat mål för investeringsprogrammet är att öka det tekniska utbytet mellan världsarven. Valet av stödberättigade projekt under 2009 och 2010 gjordes på rekommendation av en oberoende expertkommitté. Kriterierna utgick ifrån:
Medlen för investeringsprogrammet hanteras av Förbundsministeriet för transport, byggande och stadsplanering och har delats ut till fler än 200 projekt. De 38 världsarven i Tyskland
Kandidater
Objekt som förlorat sin status som världsarvReferenser
Externa länkar
|