Utfallsrum

B är utfallsrummet och A en händelse. Om sannolikheten är proportionell mot ytan är sannolikheten för A ungefär 0,4.

Utfallsrummet betecknar inom sannolikhetsteorin mängden av alla möjliga utfall för ett visst slumpmässigt försök.[1]

Utfallsrummet kan vara diskret eller kontinuerligt. Diskreta utfallsrum innehåller ett ändligt eller oändligt uppräkneligt antal element.[2]

Antal prickar på en tärning ${\displaystyle [1,2,3,4,5,6]}$ är ett exempel på ett diskret ändligt utfallsrum. Antalet slag innan man får en sexa är ett diskret oändligt uppräkneligt utfallsrum.[2] En måttangivelse, till exempel en persons längd, är exempel på ett kontinuerligt utfallsrum eftersom den kan antas anta alla reella tal i något passande intervall.

Utfallsrummet betecknas ofta med den grekiska bokstaven stora Omega ${\displaystyle \Omega }$.[2]

Se även

• Sannolikhetsteori

Källor

1. Rudemo, Mats; Lennart Råde (1970). Sannolikhetslära och statistik med tekniska tillämpningar: del 1. Stockholm: Biblioteksförlaget. sid. 15 
2. ^ [ ] Rudemo, Mats; Lennart Råde (1970). Sannolikhetslära och statistik med tekniska tillämpningar: del 1. Stockholm: Biblioteksförlaget. sid. 26-29