Ursholmen

Ursholmen syd
Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891. Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891.
Läge	Strömstads kommun[1], Sverige
Svenskt fyrnummer	860800
Internationellt fyrnummer	C 0304
Fyrkaraktär	LFl(2) WRG 15s
Koordinater	58.83262°N,10.990081°E
Lyshöjd	33 meter ö.h.
Tornets höjd	13 meter
Byggår	1891
Färg	vit med svart band
Lysvidd	10 nautiska mil
Nuvarande optik	3:e ordningens dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona

Yttre Ursholmen med de båda fyrtornen varav det södra har kvar sin lanternin och fortfarande är i drift. Berggrunden på holmen består av gnejs med inslag av svart diabas.

Fyrvaktarbostället på Yttre Ursholmen.

Ursholmen är en ö i Kosterarkipelagen i Strömstads kommun, Bohuslän, Västra Götalands län. Ön är en tidigare bemannad fyrplats och Sveriges västligaste bebyggda ö. Den ligger två distansminuter sydväst om Sydkoster och drygt två distansminuter väster om Ramsö och inom Kosterhavets nationalpark.

Öster om Ursholmen, även kallad Yttre Ursholmen, ligger ön Inre Ursholmen. Avståndet mellan öarna är omkring fyrtio meter där sundet är som smalast.

Geologi

Ursholmarnas berggrund består huvudsakligen av gnejs. Gnejsen är genombruten av parallella gångar av svart diabas. De väl synliga diabasgångarna kallas ”Hin Håles (Djävulens) Harvedrag”. Mellan 1890 och 1903 bröts diabas på Inre Ursholmen bland annat för förädling till gravstenar. Tyvärr var järnhalten i diabasen så hög att gravstenarna rostade, varför brytningen upphörde.

Fyrarna

Fyrplatsen på Yttre Ursholmen är en så kallad dubbelfyr med två 13 meter höga torn. Den etablerades år 1891 och ersatte de misslyckade dubbelfyrarna på Nordkoster. När fyrarna uppfördes blev de Sveriges första fyrar med betongtorn.

År 1931 släcktes en av de två fyrarna och dess överdel togs bort. Den kvarvarande fyren automatiserades och elektrifierades 1965. År 2000 togs elkabeln bort och istället installerades solpaneldrift. Samtidigt reducerades också fyrens ljusstyrka väsentligt. År 2008 överlät Sjöfartsverket fyrtornen till Naturvårdsverket, som tidigare ägde den övriga bebyggelsen på ön. Sjöfartsverket betalade även en summa pengar till reparationer, då skicket på de båda tornen var eftersatt.

När fyrpersonalen var som störst fanns det en skola på Ursholmen under en del av året. Bebyggelsen på Ursholmen består av de två fyrtornen, tre bostäder, ett museum (tidigare förrådsbod), fyra ladugårdar samt ved- och fäbodar.

Etymologi

Ursholmarna har uppkallats efter sina, på läsidan, steniga stränder, med klappersvallar med rundade stenar (stenmalar på bohuslänska). Ur eller or är fornvästnordiska för sten.

Referenser

Noter

1. Bebyggelseregistret, läs online.^[källa från Wikidata]

Källor

• Knapp, Ted; Söderlund Miko (2008). Längs kusten i Bohuslän: skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare (3., omarb. uppl.). Göteborg: Tre böcker. Libris 11278157. ISBN 9789170296604 
• Källgård, Anders; Ahlborg Johnny G. R. (2013). Sveriges öar (3., utök. uppl.). Stockholm: Carlsson. Libris 13560679. ISBN 9789173315739 

Vidare läsning

• Ahlgren, Johan (1994). Marina sevärdheter: [från Ursholmen till Tyludden]. Göteborg: Stift. Västerhavet. Libris 7796355. ISBN 9197215112 
• Ask, Victoria; Sigge, Erik (1998). Ursholmens fyrplats. [Göteborg: E. Sigge]. Libris 7452699. ISBN 91-630-6456-1 
• Berger, Sölve (1901). ”En tur till Grisbådarne och Sveriges västligaste udde”. Svenska turistföreningens årsskrift 1901: sid. 292-296. https://runeberg.org/stf/1901/0348.html.  Libris 8206824
• Fredriksen, Christine (2008). ”Märta: lärarinna på fyrplatsen Ursholmen”. Bohuslän 2008, 30,: sid. 123-128. 0348-937X. ISSN 0348-937X.  Libris 11258825
• Fyra berättelser om och från Ursholmen. Göteborg: Breakwater Publ. 2002. Libris 8877901 
• Hellichius, Ulrica; Wiberg, Kerstin (2011). Fyren & Lotta : "välkommen till Ursholmen!". Norsborg: Recito. Libris 12350452. ISBN 978-91-7517-063-3 
• Johansson, Kjell (2017). Fyrar i akvarell. Skärhamn: Båtdokgruppen. Libris 20123321. ISBN 9789187360879 
• Fyrplatser. Kulturhistoriska rapporter / utg. av Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, ISSN 0280-994X ; 1Kulturhistorisk undersökning O-län ; 7. Göteborg: Länsstyrelsen. 1978. sid. 8-21. Libris 387773 
• Malmberg, Gert; Sveningson Ulf (1999). Fyrar: från Falsterbo till Færder. Partille: Warne. sid. 152-153. Libris 7757818. ISBN 9186424890 

Externa länkar

• Stiftelsen Ursholmen
• ”Ursholmen” (PDF). Svenska Fyrsällskapet. Arkiverad från originalet den 9 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050209171810/http://www.fyr.org/pdffiler/860800.pdf. Läst 30 mars 2009.