Underground

För filmen Underground, se Underground (film).

Underground (från samma ord på engelska: underground),[1] underjordisk kultur, modern benämning på alternativa, ej av etablissemanget accepterade, politiska och kulturella strömningar, vilka kommer till uttryck utanför etablerade massmedier. Även beteckning på saker som sker i det fördolda utan att allmänheten bör få kännedom om vad som pågår.

Ursprungligen användes termen om den organiserade motståndsrörelsen mot nazismen under andra världskriget.

Ordet fick förnyad och delvis annorlunda betydelse under 1960-talets ungdomsrevolt, där underground särskilt stod för de utopiska, visionära, ofta opolitiska inslagen, vilkas gemensamma nämnare var strid mot det etablerade samhällets normer och värderingar.[2]

Litteratur

[2]

Undergroundlitteraturen hänger nära samman med parallellföreteelser som undergroundfilm etc. Associationerna till underjordiska järnvägar var ingen slump. Londons och New Yorks tunnelbanestationer gav skydd åt utslagna, och undergroundlitteraturen ville vara de politiskt och ekonomiskt utslagnas litteratur.[citat från källa efterfrågat]

Popkultur, beatpoesi och politiserade trivialgenrer (framför allt tecknade serier) ingår i begreppet underground. Tekniskt sett är den producerad av författaren själv med hjälp av t.ex. en bokmaskin[förtydliga], som gör att man inte behöver anlita förlag, eller av en grupp författare som stencilerar sina alster och sprider dem från hand till hand. De enkla stencilhäftena kunde växa till tidskrifter som har kontakt med underground, men kunde vara svåra att skilja från vanliga tidskrifter. I Sverige var Kulturmagasinet Vargen ett exempel under tidigt 1970-tal.

Undergroundlitteraturen är politiskt radikal eller nihilistisk-romantisk. Den knyter ofta an till de litterära bokkaféerna. Ett exempel är Café Existens, som trycktes på bokmaskinen i Göteborg. Särskilt under slutet av 1960-talet blomstrade undergroundlitteraturen som uttryck för tidens s.k. ungdomsrevolt, och motsvarade då ett starkt känt behov. Ett problem för undergroundlitteraturen kan vara att när en undergroundtrend slår igenom svarar ofta t.ex. större förlag med produkter som liknar underground, men som marknadsförs som vanligt.

Denna företeelse kan man studera också i svenskt kulturliv, främst under 1970-talets första hälft. Bland svenska författare som också publicerat sig i undergroundsammanhang kan nämnas Eric Fylkeson och Lars Norén.

Konst

[2]

Inom konsten har det gamla begreppet avantgarde blivit underground, men med skillnaden att undergroundkonstnären, i motsats till sin föregångare, anser sig stå permanent utanför samhället och att inget går att göra åt saken. Den antisamhälleliga konst han producerar är som undergroundkonst en dagslända, då den mycket snart accepteras av samhället och därmed inte längre är underground. Exempel är den psykedeliska konsten, som ursprungligen hängde samman med 1960-talets drogkultur, men snart blev en modestil.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Horst Schröder. ”Underground”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/underground. Läst 26 september 2015. 
  2. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1980.