Tunge härad

Tunge härad
Härad
Svarteborgs kyrka
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Socknar	Foss Håby Svarteborg
Tunge härads läge (klickbar karta)

Tunge härads sigill.

Tunge härad var ett härad i mellersta Bohuslän inom nuvarande Munkedals kommun. Häradet omfattade 274 km². Tingsplatsen var ambulerande före 1732, med tingsställen i Foss (kyrkby i Foss socken), Kviström (Kvistrum, Foss), Svarteborg (kyrkby i Svarteborgs socken) och Sörbo (Krokstads socken i Sörbygdens härad). Från 1732 enbart Kviström.

Vapnet

Häradsvapnet bar en vit häst mot ett grönt fält.

Namnet

Häradsnamnet skrevs 1430 Tungohæredh. Det innehåller ordet "tunga" som terrängbeteckning. Syftningen är oklar men kanske åsyftas Tungenäs som skjuter ut längst i söder.[1]

Socknar

Tunge härad bestod av tre socknar:

• Foss
• Håby
• Svarteborg med Tose socken

Geografi

Häradet var beläget vid Gullmarsfjordens innersta del. Trakten består av kuperad skogs- och bergsbygd, genomskuren av dalgångar, främst invid ån Örekilsälven med biflöden. I dalgångarna finns jordbruksmark.[1][2]

Sätesgårdar var Smedbergs herrgård (Foss socken),[3] Hensbacka herrgård (Foss),[4][5] Brålands säteri (Foss),[6][7] Torreby herrgård (Foss)[8][9] Munkedals bruk (Foss),[10][11] Saltkällans säteri (Foss),[12][13] Bergs herrgård (Foss)[14] och Torps herrgård (Håby).[15][16]

Gästgiverier fanns vid häradets tingsställe Kviström (Foss)[17][18] samt det tidigare tingsstället Svarteborg (kyrkby i Svarteborgs socken).[19]

Historia

Emedan Bohuslän fram till 1658 tillhörde Norge tillhörde man under denna tidsperiod Vikens stift och det historiska Ranrike. I detta stift uppfördes tre s.k. fylkeskyrkor varav Svarteborgs kyrka i Tunge härad var en av dessa. Också kyrkorna Foss kyrka och Håby kyrka härrör från medeltiden, och den förstnämnda omnämns t.o.m. i Heimskringla som platsen där en kung Öystein Haraldsson ska ha blivit dödad år 1157. Den mytologiska kung Rane lär också ha haft sitt hem vid nuvarande Svarteborgs kyrka.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Häradet hör sedan 1998 till Västra Götalands län, innan dess från 1680 till Göteborgs och Bohus län, före 1700 benämnd Bohus län. Kyrkligt tillhör församlingarna Göteborgs stift

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

• 1686-1966 Sunnervikens fögderi
• 1967-1990 Munkedals fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

• 1681-1682 Tunge tingslag i Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge, Sörbygdens, Bullarens, Kville, Tanum och Vette härader
• 1683-1697 Tunge, Sörbygden och Sotenäs tingslag i Tunge, Sörbygdens, Sotenäs, Bullaren, Kville, Tanum och Vette häraders domsaga
• 1698-1732 Tunge och Sörbygdens tingslag i Lane, Stångenäs, Sörbygdens, Tunge och Sotenäs häraders domsaga
• 1732-1916 Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag i Lane, Stångenäs, Sörbygdens, Tunge och Sotenäs häraders domsaga, från mitten av 1800-talet kallad Sunnervikens domsaga
• 1917-1970 Sunnervikens tingslag i Sunnervikens domsaga

• 1971- Uddevalla tingsrätt med dess domsaga

Referenser

Noter

1. ^ [ ] Tunge härad, Nationalencyklopedin (läst 21 maj 2016)
2. Tunge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
3. Smeberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
4. Hensbacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
5. Hensbacka i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
6. Bråland i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
7. Bråland i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
8. Torreby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
9. Torreby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
10. Munkedal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
11. Munkedal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
12. Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
13. Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
14. Berg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
15. Torp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
16. Torp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
17. Qvistrum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
18. Qvistrum Arkiverad 16 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
19. Svarteborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883

Tryckta källor

• Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
• Nordisk familjebok, uppl 2, band 30, 1920

Webbkällor

• Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Externa länkar

• Tunge härad i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
• Tunge härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870