Trygg-Hansa-huset

Ej att förväxla med Trygghuset.
Trygg-Hansa-huset sett från Barnhusbron

Trygg-Hansa-huset är ett byggnadskomplex i kvarteret Brädstapeln (fastigheterna Brädstapeln 13, 15, 16) på Fleminggatan 18–20 på Kungsholmen i Stockholm, uppfört 1972–1977 som huvudkontor för den nybildade försäkringskoncernen Trygg-Hansa efter ritningar av Anders Tengbom och Stefan Salamon[1]. Gårdens parkanläggning utfördes efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Holger Blom.[2]

Förutom Trygg-Hansa återfinns här bland annat Sydafrikas ambassad och ett Danske bank-kontor. Fram till april 2019 låg även Com Hems huvudkontor här.

Arkitektur

Fastigheten består av en långsmal åtta våningar hög tegelbyggnad i väster, en glasbyggnad formad som tre hexagoner i nordost, en två våningar hög paviljong i sydost och parken mellan paviljongen och glashuset.[3]

Utformningen av anläggningens tre byggnader av olika storlek och karaktär samt den sammanbindande parken är gestaltade med hög ambition i utförande och material. Man gjorde studier i USA där man kunde konstatera att öppna kontorslandskap kunde maximeras i effektivitet om de var sexkantiga.[2]

Konstnärlig utsmyckning finns integrerad i både byggnaderna och parken och är i huvudsak bevarad i ursprungligt skick.[2]

Ombyggnadsplaner och kulturmärkning 2009

Paviljongsbyggnaden vid Fleminggatan 2008

Den 25 mars 2009 publicerade Stockholms stadsbyggnadskontor ett förslag om planläggning för ombyggnad av fastigheten, i syfte att förtäta fastigheten genom att riva paviljongsbyggnaden i hörnet av Fleminggatan och Scheelegatan och en del av trädgården för att uppföra ett nytt kontorshus där samt att bygga ut kontorshuset i kvarterets norra del.[3]

Den 17 april kulturmärktes fastigheten med en blåklassning av Stockholms stadsmuseum, vilket är museets starkaste skyddsmärkning och innebär att byggnadens kulturhistoriska värde enligt stadsantikvariens utredning motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.[4]

Trots blåklassningen beslutade stadens stadsbyggnadsnämnd sex dagar senare, den 23 april, oenigt att påbörja planarbete för ombyggnad i enlighet med stadsbyggnadskontorets förslag. I samband med beslutet publicerades ett särskilt uttalande av bland andra borgarrådet Kristina Alvendal (m), som kritiserade klassificeringen och även ifrågasatte kompetensen hos den egna expertinstansen:[5]

” I och med sin blåklassning av Trygg Hansa-huset har Stockholms stadsmuseum med all önskvärd tydlighet visat att deras klassningar degraderats i betydelse. Stadsbyggnadsnämnden kommer att bortse från denna och liknande ogenomtänkta klassningar framgent. „
– Kristina Alvendal (m), Anders Blom (m), Tomi Liljeqvist (m), Arne Fredholm (m), Per Hagwall (m) och Göran Oljeqvist (kd)[5]

Alvendals underkännande av stadens egen expertinstans orsakade debatt, med skarpt formulerad kritik från bland annat Samfundet S:t Erik som kritiserade Alvendal för en

” ...skrämmande brist på insikt om den kompetens som behövs för att kunna värdera arkitektur och stadsplanering i ett långsiktigt perspektiv. „
– Samfundet S:t Erik[6]

Allians- och borgarrådskollegan Madeleine Sjöstedt (fp) uttalade att hon hade fullt förtroende för Stadsmuseets arbete, som hon menade präglas av hög integritet. Sjöstedt kommenterade även att Stadsmuseets bedömningar styrs av Plan- och bygglagens krav på bevarande av värdefull bebyggelse.[7]

Referenser

Noter

  1. ^ Silfverhielm 1978
  2. ^ [a b c] Stockholms stadsmuseum - Om klassificeringsbeslutet
  3. ^ [a b] Stockholms stadsbyggnadskontor - Startpromemoria för planläggning av del av kvarteret Brädstapeln i stadsdelen Kungsholmen[död länk], 25 mars 2009
  4. ^ Stockholms stadsmuseum - Klassificeringsbeslut[död länk], 17 april 2009
  5. ^ [a b] Stadsbyggnadsnämnden - Protokollsutdrag[död länk], 23 april 2009
  6. ^ Samfundet S:t Erik - officiellt yttrande, 25 maj 2009
  7. ^ Svd.se - K-märkt 70-talshus splittrar alliansen, 19 maj 2009

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar