|
Trontal Ett trontal är ett skrivet tal som uppläses av en monark (alternativt prinsregent eller vicekung) inför en lagstiftande församling, vanligen vid dess återkommande sessionsöppnande.[1] Trontal i olika länder NederländernaI Nederländerna håller monarken ett trontal skrivet av premiärministern inför Generalstaternas bägge kamrar på Prinsjesdag, som infaller den tredje söndagen i september varje år, i enlighet med artikel 65 i Nederländernas konstitution.[2] NorgeI Norge håller monarken ett trontal i samband med Stortingets öppnande varje år i oktober.[3] Även om monarken läser upp talet så är det författat av statsministern och behandlar regeringens arbetsprogram och politik under kommande arbetsår.[4] Förfarandet är stadgat i grundlagens § 74 och har varit bestående sedan 1814.[3] Under unionen med Sverige, mellan 1814 och 1905, så hölls trontalet personligen av unionskungen enbart 23 gånger; oftast blev trontalet uppläst av riksståthållaren eller annan ledamot av Statsrådet.[3] Storbritannien.jpg) Sedan 1800-talet håller den brittiska monarken årligen, bärande Imperial State Crown, ett trontal (Speech from the throne) i överhusets plenisal vid parlamentets årliga öppnande.[5] Trontalet är dock skrivet av den sittande premiärministern och framlägger inför parlamentet vad dennes regering tänker söka åstadkomma under det kommande året.[5] Elizabeth II höll trontal i Westminsterpalatset 67 gånger under sin 70 år långa regeringstid (1952-2022).[5] SamväldesrikenLiknande tal hålls efter brittiskt mönster även i flera samväldesriken:
I Australien och Kanada, som båda är förbundsstater, hålls trontal även i de lagstiftande församlingarna för Australiens delstater (av respektive delstatsguvernör) och Kanadas provinser (av respektive viceguvernör).[10][11] SverigeTrontal hölls i Sverige fram till 1974 och var det tal som kungen höll till den församlade Riksdagen under Riksdagens högtidliga öppnande, som varje år hölls i Rikssalen på Stockholms Slott. Trontal hålls traditionellt i Sverige också vid en ny monarks tillträde. Talen följer urgamla mönster, och har hållits av svenska kungar inför Riksdagen i många hundra år, belagt åtminstone sedan 1500-talet.[1] Sverige har, med undantag för under Karl XI:s och Karl XII:s regeringstid, aldrig varit under enväldigt styre, och således har svenska monarker alltid varit i behov av riksdagens stöd. Trontalet lästes av kungen, men var i praktiken efter demokratins genombrott den sittande statsministerns regeringsförklaring. Anledningen till att kungen och inte statsministern läste upp trontalet var att det fram till utgången av 1974, i enlighet med 1809 års regeringsform, var kungen som i formell mening ensam styrde riket. Statsrådet och dess ledamöter (statsråden) var utsedda av kungen till dennes konstitutionella rådgivare och alla regeringsbeslut utfärdades i Kunglig Majestäts namn. Sedan 1975 håller den svenska monarken på hemställan av Riksdagens talman ett tal i kammaren en gång per år vid Riksmötets öppnande. Därefter håller statsministern sin regeringsförklaring.[12] Ett trontal av monarken kan möjligen hållas vid framtida svenska monarkers trontillträde, alternativt en ämbetsförklaring i riksdagens kammare då Riksdagsordningen lämnar det öppet i 6:e kapitlet 17 §.[12] Enligt tradition håller då den nya kungen eller drottningen ett minnestal över den avlidna monarken samt en presentation av sitt namn och valspråk. Se ävenReferenser
Noter
Externa länkar |
