Tonegawa
Tonegawa (japanska: 利根川?, Tone-gawa) eller Tone[2], också kallad Tonefloden[3], är en flod i Kantoregionen på ön Honshu i Japan. Den är 322 kilometer lång och är den näst längsta floden i Japan[1], efter Shinanogawa. Tonegawa har det största avrinningsområdet av Japans floder med 16 840 kvadratkilometer.[1] Tonegawa har sina källor på 1 834 meters höjd (berget Ōminakami i Echigobergen)[1] i Gunma prefektur på centrala Honshu och rinner österut över Kantoslätten mot Stilla havet med mynning i Choshi i Chiba prefektur. Floden rinner norr om Tokyos storstadsområde och är en viktig vattenresurs för detta, andra städer, industri och jordbruk i området.[1] Floden är också känd som Bandō Tarō (japanska: 坂東太郎); idag använt som ett smeknamn; namnet kommer av Bandō, förr ett annat namn på Kantoregionen, och Tarō, ett namn som man ofta gav till den äldste sonen.[4] BifloderToneflodens huvudbifloder är Katashina-gawa, Agatsuma-gawa, Kanna-gawa, Kabura-gawa, Karasu-gawa, Watarase-gawa, Kokai-gawa och Kinu-gawa.[1] HistoriaUrsprungligen rann Tonefloden ut i Tokyobukten.[1] Flodens nutida lopp är ett resultat av mänsklig påverkan. Den mest påtagliga förändringen skedde under Edoperioden[1][5] (med början år 1603), då Tokugawaklanen hade makten. Tokugawa Ieyasu startade, bland annat i syftet att skydda huvudstaden Edo (dagens Tokyo) från översvämningar, ett flodprojekt för att ändra den dåtida flodens lopp till ett östligare, ett projekt som slutfördes 1654[5], och dagens flod rinner därför istället ut i Stilla havet.[1] Källor
Externa länkar
|