Tommie Haglund

Tommie Haglund
Född15 januari 1959[1] (65 år)
Kalmar[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningKlassisk tonsättare
Utmärkelser
Stora Christ Johnson-priset (2014)[3]
Redigera Wikidata

Tommie Haglund, född 15 januari 1959[4] i Kalmar,[5] är en svensk tonsättare. Han har komponerat kammarmusik, verk för orkester och för kör. Bland hans utmärkelser finns Stora Christ Johnson-priset och H.M. Konungens medalj.

Biografi

Bakgrund och studier

Haglund började intressera sig för musik, i samband med en längre sjukhusvistelse i sju års ålder, i hemstaden Kalmar.[6] Tre år senare började han studera harmonilära och musikteori vid den kommunala musikskolan i Kalmar, och vid den tiden var influensen från Mozart stark.[7]

Som elvaåring fick Haglund möjlighet att resa till England och inleda komponerande för cembalo, stråkar[8] och oboe. Vid 19 års ålder flyttade han till Halmstad, där han började studera musik och komposition för gitarrpedagogen Bo Strömberg. Via Strömberg upptäckte Haglund även kompositören John Dowland.[6]

Några år senare återvände Haglund till England, där han kunde studera för John Mills och Eric Fenby. Vid denna tid började komponerande få inspiration från Frederick Delius.[6]

Karriär

En sejour i Danmark – Musikkonservatoriet i Århus – avslutades med att Haglund flyttade tillbaka till Halmstad. Vid denna tid försörjde han sig med arbete på Studiefrämjandet, där han ledde studiecirklar i gitarrspelande.[6]

Runt 1987 inledde Haglund en mer omfattande verksamhet som kompositör. Året efter fick Haglund något av ett publikt genombrott, via uppförandet av Innensio animi beställd av Swedenborgsällskapet till Swedenborgs 300-årsdag.[8]

Tommie Haglund skriver sina kompositioner för hand, som numera en av få kompositörer. Komponerandet sker även utan hjälp av instrument. [6]

Han har även tagit lektioner i komposition för Sven-Eric Johanson i Göteborg.[7]

I Halmstad arrangeras vartannat år Tommie Haglund-festivalen, fokuserad på Haglunds musik.[7]

2023 sattes hans första symfoni upp i Stockholm, i samband med Tonsättarweekend på Stockholms konserthus. I samband med beställningen för Kungliga Filharmonikerna återsåg Haglund sin gamla lärare Claes-Göran Bjerding från musikskolan i Kalmar, och dennes död strax därefter ledde till Haglunds skapande och dedicerande av symfonin till honom.[7][9]

Erkännande

Haglund har bland annat fått emotta Stora Christ Johnson-priset och H.M. Konungens medalj.[8] Av Stockholms konserthus och Kungliga Filharmonikerna har han beskrivits som "en av Skandinaviens mest särpräglade och visionära tonsättare".[7]

Verk

Symfonier

  • Symfoni (2023)[7]

Konserter

  • Cellokonsert, Flaminis Aura (2001, Gehrmans förlag)
  • Violinkonsert, Hymnen an die Nacht[7] (2005, Gehrmans förlag)

Kammarorkester

  • Voces för stråkorkester, horn och slagverk (1990)
  • Elif för stråkorkester (1992)
  • Serenata per Diotima för stråkorkester (2014)

Körverk

  • Min själ för kammarkör (1994)
  • Kärlekshjärtan, dubbelkanon för barnkör, stråkorkester, piano och slagverk
  • Själens helgedom

Kammarmusik

  • Notturno för flöjt och gitarrkvintett (1987)
  • Voces för decett (1990)
  • Mirraggio för koloratur, violin, cello och piano (1992)
  • To the Sunset Breeze, in Memory of Frederick Delius för gitarr, harpa och stråkkvartett (1997)
  • Il Regno degli Spiriti för stråkkvartett (2001, Gehrmans förlag)
  • Röstens dotter för två sopraner, violin, cello, klarinett, harpa, piano och slagverk, beställt till den Heliga Birgittas 700-årsjubileum (2003, Gehrmans förlag)
  • Voices of Light för oktett (2006)
  • Fragment för violin, klarinett och piano (2008)
  • Sollievo (dopo la tempesta) för stråktrio (2013)

Duor

  • Intensio animi för cello och piano (1988, Gehrmans förlag)
  • Fiori för cello och piano (1989)
  • Inim-inim för violin och piano (1995)
  • Fragile för flöjt och slagverk (1996)
  • Morgongåva för tenor och piano (2000)
  • Varsamt Victoria sover för flöjt och slagverk (2001)
  • Acedia för cello och kontrabas (2002)
  • Stillhet för sopran och cello (2004)
  • La Rosa Profunda för sopran och piano (2007)

Solostycken

  • Meditation för piano (1990)
  • L'infinito för violin (1991)
  • Spirarae celourum för clavicino (1996)
  • Arcana-Lacrimae för piano (1998, Gehrmans förlag)
  • Insomnia för flöjt (2002)
  • Bortom avsked för gitarr (2004)
  • Cielo Notturno för cello (2010)
  • Epilog till hymnen an die Nacht för soloviolin (2010)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ läs online, fst.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.svd.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.musikaliskaakademien.se , läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Alla FST-medlemmar sedan starten”. Föreningen svenska tonsättare. 14 oktober 2016. https://fst.se/alla-fst-medlemmar-sedan-starten-1918. Läst 10 november 2024. 
  5. ^ [a b] Josefsson/TT, Erika (25 mars 2019). ”Tommie Haglund: "Jag är en romantiker"”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/EWyQo2/tommie-haglund-jag-ar-en-romantiker. Läst 10 november 2024. 
  6. ^ [a b c d e] Weman, Lennart (14 januari 2009). ”Radiobrus gjorde honom till kompositör”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/familj/radiobrus-gjorde-honom-till-kompositor.2b1d2223-a4f7-4d2f-9026-011e48dfedd2. Läst 24 november 2024. 
  7. ^ [a b c d e f g] Josefsson, Erika/TT (25 mars 2019). ”Tommie Haglund: "Jag är en romantiker"”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/tommie-haglund-jag-ar-en-romantiker.171189ba-b8f7-442a-9192-2a799a50dd91. Läst 24 november 2024. 
  8. ^ [a b c] Per Kågström (28 januari 2015). ”Tonsättaren Tommie får medalj av kungen”. Hallands Nyheter. https://www.hn.se/noje/musik/tonsattaren-tommie-far-medalj-av-kungen.91dad13a-4ac8-4b7a-97e6-f547590265e1. Läst 24 november 2024. 
  9. ^ Lönnbom, Ingemar (4 april 2018). ”Tommie Haglund skriver symfoni till Bjerdings minne”. Blekinge Läns Tidning. https://www.blt.se/artikel/tommie-haglund-skriver-symfoni-till-bjerding/. Läst 24 november 2024. 
Auktoritetsdata