sv Tigerh%C3%B6k

	Tigerhök; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Megatriorchis
Art	Tigerhök; M. doriae
Vetenskapligt namn
	§ Megatriorchis doriae
Auktor	Salvadori & d'Albertis, 1875
Synonymer
	Papuahök; Dorias hök; Doriahök;

Tigerhök^[2] (Megatriorchis doriae) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.^[3]

Utseende och läte

Tigerhöken är en stor och slank hök med kroppslängden 51–69 cm och vingspannet 88–106 cm. Näbben är relativt kraftig, huvudet litet med en liten tofs, vingarna rundade och stjärten long och rundad eller kilstjärtad. Likt Accipiter-hökar har den kraftiga ben och långa tår, men vingarna är kortare. På ovansidan är den tydligt bandad och streckad, undertill ljus och sparsamt streckad. Ögonen är guldbruna, vaxhuden grönaktig till skifferblå och benen grågula. Ungfågeln är något ljusare och mer rostfärgad än den adulta. Vidare saknar den svart ansiktsmask och hela huvudet kan vara ljust. Lätet är en utdragen väsande vissling som kan höras både från sittplats och i flykten.^[4]

Utbredning och systematik

Tigerhöken förekommer på Nya Guinea och ön Batanta.^[3] Den placeras som ensam art i släktet Megatriorchis och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Tigerhöken hittas i regnskog, monsunskog och mangroveskog i låglänta områden och lägre bergstrakter, från havsnivån till 1650 meters höjd men generellt under 1100.^[4] Den kan även ses i övergången mellan av människan påverkad skog och igenväxande buskmarker. Arten håller sig generellt under trädtaket och ses inte kretsflyga.^[5] Den tillbringar mycket tid uppe i träden där den kan sitta still i långa perioder.^[6]

Föda

Födan är dåligt känd, men tros bestå av fåglar. Den har också upprepade gånger setts fånga byten från lövverket, möjligen ryggradslösa djur. Jakten sker genom utfall från strategiskt utvalda sittplatser invid blommande träd eller spelplatser för paradisfåglar.^[6]

Häckning

Häckningsbiologin är mycket dåligt känd, annat än att den bygger ett voluminöst bo av kvistar som placeras i en trädkrona.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Giacomo Marchese Doria (1840-1913), italiensk naturforskare och grundare av Museo Civico di Storia Naturale i Genua.^[7] Tidigare kallades den doriahök även på svenska, men justerades 2023 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2023 Megatriorchis doriae . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.
^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b c] Ferguson-Lees, J., and D. A. Christie (2001). Raptors of the World. Christopher Helm, London, United Kingdom.
^ [a b] Pratt, T. K., and B. M. Beehler (2015) Birds of New Guinea. Second edition. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA.
^ [a b] Debus, S., G. M. Kirwan, D. A. Christie, and J. S. Marks (2020). Doria's Goshawk (Megatriorchis doriae), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.dorgos1.01
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör tigerhök.
Bilder & media
Wikispecies har information om Megatriorchis doriae.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2023 Megatriorchis doriae . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Fergusson-Lees-4] [a b c] Ferguson-Lees, J., and D. A. Christie (2001). Raptors of the World. Christopher Helm, London, United Kingdom.

[Pratt-5] [a b] Pratt, T. K., and B. M. Beehler (2015) Birds of New Guinea. Second edition. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA.

[BOW-6] [a b] Debus, S., G. M. Kirwan, D. A. Christie, and J. S. Marks (2020). Doria's Goshawk (Megatriorchis doriae), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.dorgos1.01

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]