|
Theodor Lundh Henrik Theodor Lundh, född 3 oktober 1812 i Stockholm, död 25 mars 1896 i Adolf Fredriks församling,[1] var en svensk målare, fotograf, restaurator och konduktör vid Kungliga museum. Bland hans verk som historiemålare kan nämnas Gustaf I:s intåg 1523, Gustaf II Adolfs landstigning 1630 (1839), Gustaf II Adolfs död, Evas sorg vid Abels död (1835), Herkules apoteos (1836), Rebecka vid brunnen och Gustaf II Adolfs intåg i Augsburg, i vilka han eftersträvade att förena Westins och Sandbergs olikartade angreppssätt. BiografiHan var son till bryggaren och kornetten Adolph Fredric Lundh och Elisabeth Westin och från 1856 gift med Anna Sophia Charlotta Ekman. Lundh började redan som 14-åring att studera målning för sin morbror Fredric Westin. Han antogs till Konstakademien 1829 men han fortsatte sin enskilda undervisning för sin morbror som uppmuntrade honom att utföra historiemålningar. Under akademitiden tilldelades han ett flertal belöningar bland annat Tessinska medaljen, kanslermedaljen och den kungliga medaljen. Han utnämndes till konduktör för kungens konstsamlingar 1837 och agré vid Konstakademien 1840. Han reste 1843 till Paris för att vidareutbilda sig och under inflytande av fransk konst övergav han historiemåleriet för att istället måla stilleben och genretavlor. Han tvingades att återvända till Sverige 1848 och kom då att arbeta med hantverksmåleri samtidigt som han tjänstgjorde vid kungens museum. Han återupptog sitt konstnärskap och specialiserade sig på att måla döda fåglar utförda som stillebentavlor. Han medverkade i Konstakademiens utställningar och Konstföreningens ambulatoriska utställningar. Som litograf utförde han ett porträtt över Karl XIV Johan och han utförde några miniatyrporträtt av Axel Oxenstierna och Gustav II Adolf. Hans konst består av historiska- och bibliska motiv, barnporträtt, blommor, djur och stilleben med döda fåglar. Lundh är representerad vid Nationalmuseum[2][3], Zornmuseet, Vänersborgs museum[4], Skoklosters slott[5], Kulturparken Småland[6], Norrköpings konstmuseum[7], Göteborgs konstmuseum[8], Lunds universitetsbibliotek[9] och vid Kungliga biblioteket[10] ReferenserTryckta källor
Noter
Externa länkar
|