|
Theodor Busse
Theodor Ernst Hermann August Busse, född 15 december 1897 i Frankfurt an der Oder, död 21 oktober 1986 i Wallerstein cirka 5 km norr om Nördlingen, var en tysk militär. Han befordrades till generalmajor 1943 och till general i infanteriet 1944. Han erhöll Riddarkorset av Järnkorset 1944. BiografiTidig karriärBusse blev militär under första världskriget och anslöt sig som fanjunkare till den kejserliga armén den 1 december 1915. Han placerades vid 2. brandenburgska grenadjärregementet. Sommaren 1916 deltog Busse med regementet i fält och befordrades till löjtnant den 1 februari 1917.[1] Efter kriget värvades han till Reichsheer och placerades 1920 vid 10. infanteriregementet. Senare tjänstgjorde han vid 8. preussiska infanteriregementet. 1923 tjänstgjorde han vid 4. kompaniet vid 8. preussiska infanteriregementet i Frankfurt an der Oder och 1925 vid 7. kompaniet vid 8. preussiska infanteriregementet i Liegnitz. Sommaren 1925 befordrades han till överlöjtnant (oberleutnant) och utnämndes officiellt till detta den 1 april. Den 1 oktober 1925 förflyttades han till 8. kompaniet vid 8. preussiska infanteriregementet i Liegnitz, 1928 utnämndes han till adjutant vid II. bataljonen vid 8. preussiska infanteriregementet i Liegnitz och den 1 oktober 1929 placerades han vid staben vid Reichswehrs 5. division.[1] Den 1 oktober 1931 placerades Busse vid regementsstaben vid 10. preussiska kavalleriregementet i Züllichau och den 1 februari 1933 befordrades han till ryttmästare vid samma regemente. Den 1 april 1933 anställdes han vid Reichswehrministerium i Berlin, befordrades den 1 april 1936 till major och blev 1937 generalstabsofficer vid 22. infanteridivisionen.[1] Andra världskrigetDen 1 mars 1939 förflyttades Busse till Oberkommando des Heeres (OKH). Han befordrades till överstelöjtnant den 1 april 1939, blev den 25 oktober 1940 operationschef vid generalstaben vid 11. armén och kom som sådan att vara involverad i det tyska anfallet mot Sovjetunionen 1941. Han befordrades till överste den 1 augusti 1941 och deltog 1942 vid fronten på Krim. Den 24 maj 1942 förlänades Busse med tyska korset i guld. 1943 förflyttades han till armégrupp Süd, vid vilken han befordrades till generalmajor den 1 mars 1943 och blev armégruppens generalstabschef. Den 1 september 1943 befordrades han till generallöjtnant, blev i mars 1944 generalstabschef vid armégrupp Nordukraina och upptogs i juli 1944 i Führerreserven. Samma månad blev Busse befälhavare för 121. infanteridivisionen och innehöll tjänsten fram till den 1 september. Den 9 november 1944 utnämndes han till general av infanteriet samt till befälhavare för I. armékåren. I mitten av januari 1945 utsågs Busse till befälhavare för 9. armén.[1] EfterkrigstidenBusse var i krigsfångenskap från juli 1945 till december 1947 och satt huvudsakligen internerad i Landsberg.[1] Busse utsågs till högste rådgivare i civilförsvarsfrågor i Adenauerregeringen när Västtyskland bildades. Han tilldelades Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden 1966. Befäl
ReferenserNoter
Tryckta källor
|
||||||||||||||||||||||||||
