Talet om tillståndet i unionenTalet om tillståndet i unionen (engelska: State of the Union address) är ett årligt anförande som hålls av Europeiska kommissionens ordförande inför Europaparlamentet i september månad, utom under valår. I talet utvärderar kommissionsordföranden det gångna året samt redogör för övergripande politiska riktlinjer inför nästkommande år.[1] Efter talet följer en allmän debatt i parlamentets kammare. Talet om tillståndet i unionen ligger till grund för kommissionens arbetsprogram, som antas i oktober månad och debatteras av parlamentet i december månad. Talet om tillståndet i unionen är en följd av Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, samt ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen som ingicks den 20 oktober 2010.[2] Det första talet hölls den 7 september 2010 av dåvarande kommissionsordförande José Manuel Barroso.[3] Talet om tillståndet i unionen är inspirerat av motsvarande ”tal om tillståndet i nationen” (även det kallat State of the Union address på engelska) som USA:s president håller årligen inför USA:s kongress.[4][5] HistoriaKommissionen Barroso IIDet första talet om tillståndet i unionen hölls av dåvarande kommissionsordförande José Manuel Barroso den 7 september 2010. Talet var en följd av Lissabonfördraget och pågående förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen som skulle förstärka samarbetet mellan de båda institutionerna.[2] Totalt höll Barroso fyra tal om tillståndet i unionen under sin mandatperiod som kommissionsordförande. Det första talet präglades till stor del av efterdyningarna av den ekonomiska krisen och berörde främst det ekonomiska läget och arbetslösheten;[3]
I sitt andra tal 2011 efterlyste Barroso införandet av gemensamma statsobligationer inom euroområdet och en gemensam transaktionsskatt för att motverka krisen i euroområdet. Han motsatte sig samtidigt ett fransk-tyskt förslag om att styra euroområdet på mellanstatlig basis;
Även i sitt tredje tal 2012 betonade Barroso vikten av att fortsätta utveckla eurosamarbetet. Han efterlyste en federation av nationalstater;
I sitt sista tal 2013 drog Barroso paralleller till första världskriget och uttryckte sin förhoppning om att Europaparlamentsvalet 2014 skulle leda till ett mer enat och öppet Europa;
Kommissionen JunckerDåvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker höll sitt första tal om tillståndet i unionen den 9 september 2015. Hans tal berörde främst den pågående flyktingkrisen. Han efterlyste mer gemensamma åtgärder från medlemsstaternas sida;
Juncker ägnade sitt andra tal om tillståndet i unionen 2016 åt att fokusera på relationen mellan unionen och dess medlemsstater.
Kommissionen von der Leyen IKommissionsordförande Ursula von der Leyen höll sitt första tal om tillståndet i unionen den 16 september 2020. Talet, som varade i 79 minuter, var det dittills längsta talet om tillståndet i unionen.[6] Det fokuserade på den ekonomiska återhämtningen och ett förstärkt europeiskt samarbete kring folkhälsa och forskning i spåren av covid-19-pandemin.[7] I talet ställde sig von der Leyen även bakom att höja målet om utsläppsminskningar av växthusgaser fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer) från 40 procent till 55 procent.[8][9] von der Leyen höll sitt andra tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021. Denna gång fokuserade hon på bland annat klimatpolitik, försvarspolitik och migrationspolitik.[10][11][12] I hennes tredje tal, som hölls den 14 september 2022, var huvudtemat Rysslands invasion av Ukraina 2022 och dess konsekvenser, bland annat för unionens energipolitik.[13] von der Leyen höll sitt fjärde tal om tillståndet i unionen den 13 september 2023. I talet tog hon bland annat upp de åtgärder som kommissionen hade genomfört under den innevarande mandatperioden och framhöll vikten av att fortsätta leverera inför Europaparlamentsvalet 2024. Hon tog bland annat upp den europeiska gröna given,[14] frågor kring ekonomi, sociala frågor och konkurrenskraft, digitala frågor samt migration och säkerhet. I talet betonade hon att unionen måste fortsätta att utvidgas och att utvidgningen inte får försenas på grund av eventuella fördragsändringar.[15] Hon uttalade också kritik mot Kina och lovade att inleda en antisubventionsundersökning om landets subventioner till elbilar.[16] Se ävenReferenser
Externa länkar
|