Svenska kraftnät

Affärsverket svenska kraftnät
(Svenska kraftnät)
DepartementKlimat- och näringslivsdepartementet
OrganisationstypStatligt affärsverk
LedningStyrelse
KommunSundbyberg
LänStockholm
Organisationsnr202100-4284
FöregångareStatens Vattenfallsverk 1909–1992
Inrättad1992
GeneraldirektörLotta Medelius-Bredhe[1]
InstruktionSFS 2007:1119 (lagen.nu)
Webbplatswww.svk.se Redigera detta på Wikidata
Svenska kraftnät, markering på kraftledningsstolpe.
Svenska kraftnäts huvudkontor i Sundbyberg

Svenska kraftnät, formellt Affärsverket svenska kraftnät, [2] är ett statligt affärsverk, som förvaltar svenska statens stamnät för elkraft och är systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige. Dessutom är Svenska kraftnät landets elberedskapsmyndighet, samt har i uppdrag att främja dammsäkerheten. Huvudkontoret ligger i Sundbyberg.

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorerna elektroniska kommunikationer och post samt energiförsörjning.[3]

Transmissionsnätet

På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Det svenska transmissionsnätet för el består av 17 000 km kraftledningar, 200 transformator- och kopplingsstationer och 16 utlandsförbindelser.[4] I sin utvecklingsplan[5] beskrivs den utveckling och förstärkning av stamnätet som man planerar fram till och med år 2025. Nätutvecklingsplanen beskriver också anledningarna till att stamnätet behöver förstärkas.

Balans i elsystemet

Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige. Det innebär ansvar att se till att det alltid råder kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el i hela landet. Om det inte i varje ögonblick råder balans mellan den el som produceras och den el som förbrukas, riskerar landet att få stora störningar i elnätet med allvarliga konsekvenser som följd. Därför arbetar Svenska kraftnät dygnet runt i sina kontrollrum, där man övervakar att det alltid produceras lika mycket el som det förbrukas.

Svenska kraftnät har inte ansvar för att det produceras tillräckligt för att motsvara förbrukningen i landet inklusive export. Det ansvaret vilar på de företag som är balansansvariga.

Uppdrag

Det är regeringen som bestämmer vad Svenska kraftnät ska arbeta med. I sin instruktion[6] till Svenska kraftnät anger regeringen verkets uppdrag. Varje år utfärdar regeringen ett regleringsbrev där det står vad Svenska kraftnät ska arbeta med under det kommande året.

I regleringsbrevet för år 2017 står det bland annat att Svenska kraftnät ska

  • arbeta för att säkerställa att Sverige har en god effekttillgång och för att risken för effektbrist kan minskas
  • gemensamt med övriga nordiska systemansvariga redovisa nätutvecklingsplaner för det nordiska kraftnätet med nordisk samhällsekonomisk nytta
  • driva ett kostnadseffektivt elektroniskt kommunikationsnät för tele- och datakommunikation och arbeta för att göra det tillgängligt för aktörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationer
  • arbeta för att aktörer med uppgifter inom samhällets krisberedskap ansluter till och använder kommunikationssystemet Rakel.[7]

Historik

Kraftledningen för 400 kilovolt över Mälaröarna, en del av Svenska kraftnäts infrastruktur.

Myndigheten bildades 1992 som en förberedelse inför avregleringen av elmarknaden 1996. Svenska kraftnät och Vattenfall AB skapades genom att affärsverket Vattenfall delades upp. Svenska kraftnät fick ansvar för stamnätet medan Vattenfall AB tog hand om elproduktion och elleveranser samt elnät på spänningsnivåer under transmissionsnätets spänningsnivå.

Svenska kraftnäts författningssamling

Som myndighet inom elförsörjningen har Svenska kraftnät rätt att utfärda föreskrifter med stöd av bestämmelser i bland annat förordningen (1997:294) om elberedskap, säkerhetsskyddsförordningen (1996:633), förordningen (2014:214) om dammsäkerhet och förordningen (2023:241) om det nationella elsystemet. Svenska kraftnäts föreskrifter publiceras i en särskild författningssamling, SvKFS.[8]

Generaldirektörer

Miljöpriset

Svenska kraftnäts miljöpris delades ut under åren 2007 till 2010, till en viktig miljöinsats inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde.

Pristagare

  • 2007: ABB AB och Ingemar Frycklund (delat pris)
  • 2008: Torbjörn Thiringer och Ola Carlson vid Chalmers tekniska högskola
  • 2009: Servicestaden Sverige AB och FLIR Systems AB (delat pris)
  • 2010: Arkitektfirman SandellSandberg

Referenser

Noter

  1. ^ Infrastrukturdepartementet (28 november 2019). ”Lotta Medelius-Bredhe generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät”. Pressmeddelande. Läst 2019-12-02.[död länk]
  2. ^ ”Start”. www.svk.se. http://www.svk.se/. Läst 20 juni 2017. 
  3. ^ 2a § förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
  4. ^ ”Stamnätskarta”. www.svk.se. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606193350/http://www.svk.se/drift-av-stamnatet/stamnatskarta/. Läst 20 juni 2017. 
  5. ^ ”Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170609214019/http://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/natutvecklingsplan-2016-2025.pdf. Läst 20 juni 2017. 
  6. ^ ”Instruktion”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305011256/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071119.htm. Läst 20 juni 2017. 
  7. ^ Regleringsbrevet 2017 Arkiverad 20 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Författningssamling, SvKFS”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606183244/http://www.svk.se/om-oss/foreskrifter/. Läst 20 juni 2017. 

Externa länkar