Svenska arméns gradbeteckningar

Svenska arméns gradbeteckningar visar den svenska arméns gradbeteckningar från sent 1600-tal och till 2019.

1600-talet till 1792

Under den senare delen av 1600-talet infördes ringkragen som befäls- och gradbeteckning i den svenska armén. Denna hade sitt ursprung i en rustningsdetalj som ursprungligen skyddade halsen. 1697 kom en kunglig förordning som närmare beslutade hur dessa ringkragar skulle se ut. Vid kavalleriet kunde dessa även anbringas på harnesket. Ringkragen bars enbart i tjänsten.[1][2]

Från 1697 gällde följande föreskrifter:[2]

Grad Kragen Symboler
Överste Kragen av förgyllt silver Monarkens krönta namnchiffer omgiven av palmblad, samtliga emaljerade.
Överstelöjtnant Kragen av förgyllt silver Monarkens krönta namnchiffer omgiven av palmblad, samtliga emaljerade.
Major Kragen av förgyllt silver Monarkens krönta namnchiffer omgiven av palmblad, samtliga emaljerade.
Kapten Kragen av förgyllt silver Monarkens krönta namnchiffer emaljerat.
Löjtnant Kragen av silver Monarkens krönta namnchiffer, förgyllt
Fänrik Kragen av silver Monarkens krönta namnchiffer, förgyllt

1792-1886

Ringkragen avskaffades inom den svenska armén 1792 och istället införde man epåletter efter franskt mönster. Vid införandet av epåletterna bar man crepiner (rullar av textilmaterial, ibland med stomme av trä, och besatta med små öglor av metall), buljoner (spiraler av tunna metallskenor) och fransar i kombination med olika kronor (kungliga och grevliga), olika på höger respektive vänster axel.

1792

Enligt reglementet 1792 bars epåletter enligt följande [3]

Grad Vänster axel Höger axel
Fältmarskalk Crepiner och bouilloner, 1 konglig krona och 3 grevliga kronor Crepiner och bouilloner samt 3 grevliga kronor
General Crepiner och bouilloner 3 grevliga kronor Crepiner och bouilloner 3 grevliga kronor
Generallöjtnant Crepiner och bouilloner 3 grevliga kronor Crepiner och bouilloner 1 konglig krona
Generalmajor Crepiner och bouilloner 1 konglig krona Crepiner och bouilloner 1 konglig krona
Överste Crepiner och bouilloner 1 konglig krona Crepiner och bouilloner
Överstelöjtnant Crepiner och bouilloner Bouilloner
Major Bouilloner Bouilloner
Kapten/Ryttmästare Bouilloner Fransar
Löjtnant Fransar Fransar
Underlöjtnant Fransar Utan fransar
Kornett/Fänrik Fransar Ingen epålett, utan guld eller silversnodd

1795

Enligt reglementet 1795 bars epåletter enligt följande [3]

Grad Vänster axel Höger axel
General Tre kronor och bouilloner Tre kronor och bouilloner
Generallöjtnant En kunglig krona och bouilloner Tre kronor och bouilloner
Generalmajor En kunglig krona och bouilloner En kunglig krona och bouilloner
Överste Tre stjärnor och bouilloner Tre stjärnor och bouilloner
Överstelöjtnant Två stjärnor och bouilloner Tre stjärnor och bouilloner
Major Två stjärnor och bouilloner Två stjärnor och bouilloner
Kapten/Ryttmästare En stjärna Två stjärnor
Löjtnant En stjärna En stjärna
Underlöjtnant Endast epålett En stjärna
Kornett/Fänrik Endast epålett Endast epålett

1800

Runt år 1800 infördes ett nytt upplägg för epåletter och deras utseende. Nu fanns bara epåletter från fänrik till överste, medan generalspersoner hade guldgaloner i form av eklöv på uniformens ståndkrage. I övrigt var systemet samma som 1795.[4] År 1799 införde man åter ringkragen med nu som en markering för att visa vem som är Vakthavande befäl. Denna ringkrage kallas för Dagbricka m/1799.

  • En fältmarskalk hade en rad av liggande eklöv, därefter en guldrand, sedan två rader av eklöv, allt i guldgalon. De två sista raderna med insydda knappar med motiv av två korslagda fältmarskalkstavar i vinkeln.
  • En general hade tre rader av eklöv i guldgalon sydda runt ståndkragen
  • En generallöjtnant hade två rader av eklöv i guldgalon sydda runt ståndkragen
  • En generalmajor hade en rad av eklöv i guldgalon sydda runt ståndkragen
Grad Vänster axel Höger axel
Överste Tre stjärnor och bouilloner Tre stjärnor och bouilloner
Överstelöjtnant Två stjärnor och bouilloner Tre stjärnor och bouilloner
Major Två stjärnor och bouilloner Två stjärnor och bouilloner
Kapten/Ryttmästare En stjärna Två stjärnor
Löjtnant En stjärna En stjärna
Underlöjtnant Endast epålett En stjärna
Kornett/Fänrik Endast epålett Endast epålett

1836

Enligt 1836 års rulla bars epåletter enligt följande, där namnchiffer avser den regerande monarkens:[3]

Grad Stjärnor Buljoner
Fältmarskalk Namnchiffer

Korslagda marskalkstavar

Grova
General Namnchiffer

3 stjärnor

Grova
General-Lieutenant Namnchiffer

2 stjärnor

Grova
General-Major Namnchiffer

1 stjärna

Grova
General-Adjutant el.

Öfverste

Kunglig krona Grova
Öfverste-Lieutenant 3 stjärnor Fina
Major 2 stjärnor Fina
Capitaine 3 stjärnor -
Lieutenant 2 stjärnor -
Under Lieutenant 1 stjärna -

Uniform m/1886 och m/1895

Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1906. [5] Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1906. [5]
Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1906. [5]
Huvudartikel: Modell äldre

Modell äldre eller m/ä är samlingsbenämningen på alla uniformspersedlar som tagits fram före den för armén 1906 fastställda enhetsuniformen. Idag avses oftast uniform m/1886 för infanteriet och uniform m/1895 för kavalleriet och trängkåren. Till uniform m/ä användes gradbeteckningar på axeltränsar, axelklaffar, kragar och underärmar. Gradbeteckningens placering var olika för olika typer av uniformspersedlar.

Vapenrock

Generalspersoner bar på de flesta plagg gradbeteckningarna på kragen i form av broderade silverstjärnor på guldgaloner med eklöv. Regementsofficerare bar axeltränsar med 1-3 stjärnor för respektive major, överstelöjtnant och överste. Kompaniofficerare bar axelklaff m/1895-1899 utan eller med 1-3 stjärnor för respektive fanjunkare samt underlöjtnant, löjtnant och kapten. Sergeanter bar en axelklaff av samma typ som fanjunkare, men med de tre snörena i mitten av vitt eller gult redgarn eller silke. För underbefäl av manskapet bars gradbeteckningarna, utöver på kragen, även på underärmarna i form av galoner. Distinktionskorpral (senare furir) bar guld- eller silvergaloner kring kragen och underärmarna; korpraler bar gradbeteckningar av vitt eller gult band på samma ställen. Vicekorpraler bar endast ett vitt eller gult band på kragen.

Enligt 1901 års rulla bars epåletter enligt följande:

"Lika på båda epåletterna och, så vidt sig göra låter, å nedre delen af mattan."[6]

Grad Stjärnor Buljoner
General 3 stjärnor Grofva glitterbuljoner
Generallöjtnant 2 stjärnor Grofva glitterbuljoner
Generalmajor 1 stjärna Grofva glitterbuljoner
Öfverste 3 stjärnor Gröfre blanka buljoner
Öfverstelöjtnant 2 stjärnor Fina blanka buljoner
Major 1 stjärna Fina blanka buljoner
Kapten/Ryttmästare 3 stjärnor -
Löjtnant 2 stjärnor -
Underlöjtnant 1 stjärna -

Stjärnor om tre bärs med en stjärna över två.

  • Oscar II i uniform, med epåletter för en general. Ca 1905.
    Oscar II i uniform, med epåletter för en general. Ca 1905.
  • Epålett m/1888 för överstelöjtnant vid Intendenturkåren.
    Epålett m/1888 för överstelöjtnant vid Intendenturkåren.

Nutida bruk

Epåletterna som används idag till paraduniformer i Försvarsmakten är:[7]

År 1895 infördes Oscar II:s namnchiffer på gardesförbandens epåletter, vilket 1908 ändrades till Gustaf V.[3] Tilläggsåret "-1895" syftar alltså till att epåletten idag bär namnchiffer. Efter återinförandet på 90-talet bär gardesförbanden regerande monarks namnchiffer i guldmetall på epåletterna, idag kung Carl XVI Gustaf.

Uniform m/1906

För uniform m/06 infördes gradbeteckningar vilka bars på vapenrockens mellanblå ärmlister och kappans underärmar i form av galoner. Generaler bar tjocka guldgaloner liknande flottans gradbeteckning för flaggmän med 1- 3 stjärnor. Regementsofficerare bar en tjock galon med ögla och 1-3 galoner under denna. Kompaniofficer bar 1-3 galoner med den översta formad som en ögla. Underofficerare bar 1-2 galoner med en liten ögla på uniformens blå ärmlist. Underbefälet bar 1-3 redgarnssnören utan ögla på samma ställe. Manskapet bar enbart en mellanblå ärmlist.

Kategori Officer Underofficer Underbefäl Manskap
Uniform

m/1906

Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste Överstelöjtnant Major Kapten
Ryttmästare 		Löjtnant Underlöjtnant Fanjunkare
Styckjunkare 		Sergeant Distinktionskorpral Korpral
Konstapel 		Vicekorpral
Vicekonstapel 		Menig


Uniform m/1910

Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1910. [8] Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1910. [8]
Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1910. [8]

Vid uniform m/1910 användes axeltränsar för officerare och underofficerare samt axelklaffar för generalitet, underbefäl och manskap. Generaler hade guldgalonerade axelklaffar med 1-3 stjärnor i silver. Regementsofficerare bar flätade axeltränsar med valknut samt 1-3 stjärnor. Kompaniofficerare och fanjunkare (styckjunkare) bar axeltränsar med två längsgående guldsnören samt en valknut. När fänriksgraden infördes 1915 fick den samma gradbeteckning som underlöjtnant. Sergeanter bar axeltränsar av vitt eller gult redgarnssnöre utan stjärnor. Underbefälet bar mellanblå axelklaffar med en guldgalon för distinktionskorpral, ett gult redgarnsband för korpral och gult redgarnssnöre för vicekorpral.

Färgen på axelklaffens foder var olika beroende på vilket regemente man tillhörde. Regementen eller kårer med silverknappar istället för guldknappar bar axeltränsar och galoner i silver eller vitt redgarn.

1914 infördes gradbeteckningar även på hatten och i mössmärket. Dessa var V-formade och satt på den trekantiga hattens båda främre sidor. Gradbeteckningen var i övrigt lik den för mössa m/1865-99 med blåemaljerad knapp, eller för underofficerare förgylld, samt en guld sidenkokard. Manskapet bar tre kronor samt kompanimärke, allt i metall.

Kategori Officer Underofficer Underbefäl Manskap
Mössmärke

m/1914

- -
Hatt

m/1910-14

Uniform

m/1910

Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste Överstelöjtnant Major Kapten
Ryttmästare 		Löjtnant Underlöjtnant

Fänrik 1915

Fanjunkare
Styckjunkare 		Sergeant Distinktionskorpral Korpral
Konstapel 		Vicekorpral
Vicekonstapel 		Menig


Landstormsbindel m/1911

Armbindlar med tjänsteställningsbeteckningar m/11 för landstormen.

Ursprungligen utrustades landstormen enbart med vapen och ammunition samt viss annan utrustning av staten. Allt annat var egen beklädnad och utrustning. Alla landstormsmän skulle bära fälttecken i form av landstormsarmbindel och landstormsmärke. På den grå landstormsarmbindeln bars blå tjänsteställningsbeteckningar i form av chevroner (vinklar) med eller utan öglor.

Uniform m/1923

Gradbeteckningar till uniform m/23, i sin utformning från 1937. [9]

På uniform m/1923 bars gradbeteckningarna på vapenrockens ståndkrage och på kappans axelklaffar. Stjärnor och galoner användes som symboler för officerare, stjärnknappar och vinklar för underofficerare, stolpar för underbefäl. På mössan bars gradbeteckningar i form av galoner.

Ursprungligen hade fänrik och underlöjtnant samma gradbeteckning (en stjärna) och fanjunkare tre vinklar. 1925 fick fänrik lägre tjänsteställning än underlöjtnant och fänriksgraden betecknades därefter med en kadettkrona på underärmarna i tillägg till gradbeteckningarna på kragen. Fanjunkare fick tjänsteställning som underlöjtnant och graden betecknades med en stjärnknapp. Det var enbart officersfanjunkare (kadetter på krigsskolan och reservofficersaspiranter efter avlagd reservofficersexamen) som i fortsättningen bar tre vinklar som gradbeteckning. 1937 avskaffades graden underlöjtnant; fänriksgraden betecknades nu enbart med gradbeteckningar på kragen. Fanjunkare i förvaltarebeställning fick titeln förvaltare och erhöll regelmässigt fullmakt som löjtnant i armén; de bar som sådana löjtnants gradbeteckning.[10] [11]

Längst ner på axelklaffarna bars av manskap till och med överste en regementssiffra eller -symbol i olika färger beroende på truppslag. Exempelvis stod gult för infanteriet och vitt kavalleriet.

Kategori Officer Underofficer Underbefäl Manskap
Mössa

m/23

Krage
Axelklaffar,

kappa m/23


[a]


[b]

Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste Överstelöjtnant Major Kapten
Ryttmästare 		Löjtnant Underlöjtnant
Fänrik 1915 		Fanjunkare
Styckjunkare 		Sergeant Furir Korpral
Konstapel 		Vicekorpral
Vicekonstapel 		Menig
  1. ^ Efter 1926
  2. ^ Före 1926


Uniform m/1939

Militär och civilmilitär personal

Officerare
Mössmärke m/40
Gradbeteckning m/39
Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste Överstelöjtnant Major Kapten
Ryttmästare 		Löjtnant Fänrik
Underofficerare Manskap
Mössmärke m/40
Gradbeteckning m/39
Grad Förvaltare Fanjunkare
Styckjunkare 		Sergeant Överfurir
1944 		Furir Korpral
Konstapel 		Vicekorpral
Vicekonstapel 		Menig

Försvarstjänstemän

Hemvärnet

Kvinnlig personal

Unform m/1939 - 1945 års befälsordning

Officerare
Mössmärke m/46
Gradbeteckning m/39
Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste Överstelöjtnant Major Kapten
Ryttmästare 		Löjtnant Fänrik
Underofficerare Kadetter Underbefäl Meniga
Mössmärke

m/46

m/46

m/46

m/46-57

m/46-52

m/46-52

m/46-52

m/46-52

Gradbeteckningar m/46 och m/39
Grad Förvaltare Fanjunkare
Styckjunkare 		Sergeant Sergeant
Yngre kurs vid Karlberg 		Rustmästare
1957 		Överfurir Furir Korpral
Konstapel 		Vicekorpral
Vicekonstapel 		Menig

Uniform m/58 och m/59

Militära grader som de existerade på uniform m/1958 och m/1959 fram till och med tjänsteställningsreformen 1972.[12] Gradbeteckningar bars på vänster kragsnibb på kragspegel m/58. Agraffen bars på fältmössa och pälsmössa m/59. Generalspersonernas gradbeteckningar var i början av bronsbrodyr, men blev under 80- eller 90-talet i guldbrodyr för att till slut år 2000 bli svarta. År 1972 fick generalsgraderna en till stjärna vid införandet av överste av 1:a graden.

Kategori Generalsperson Officer Underofficer Underbefäl Värnpliktiga
Agraff -
Uniform
m/58
m/59
Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste [a] Överstelöjtnant Major Kapten
Ryttmästare 		Löjtnant Fänrik Förvaltare [b] Fanjunkare [c]
Styckjunkare 		Sergeant Rustmästare Överfurir Furir Korpral Vicekorpral [d] Menig
Infanteriet
Förkortning gen genlt genmj öv övlt mj kn lt fk förv fj serg ru öfu fu korp vkorp men
  1. ^ Överste, innehavare av tjänst i lönegrad C2 eller högre hade högre tjänsteställning, men bar samma gradbeteckning.
  2. ^ Tjänsteställning över löjtnant, men under kapten.
  3. ^ Tjänsteställning över fänrik, men under löjtnant.
  4. ^ Avskaffas 1961.


1972 års befälsordning

Huvudartikel: Militära grader 1972-1983

Genom tjänsteställningreformen 1972 infördes nya benämningar på befälskårerna. Dessa benämningar skiljdes från de benämningar som användes för befälsnivåer.

Kategori Regementsofficer Plutonsofficer Gruppchefer Värnpliktiga
Kompaniofficer
Vpl officer Vpl officer
Nivå H H H R R F B K P T G M

Armén

Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste 1.gr Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Fanjunkare Sergeant Överfurir Furir Korpral Menig
Förkortning gen genlt genmj öv 1.gr öv övlt mj kn lt fk fj serg öfu fu korp men


1983 års befälsordning

Den nya befälsordningen 1983 påverkade inte gradbeteckningssystemet. År 1992 avskaffas graden överfurir för nyutnämningar, främst för värnpliktiga. Dock kom den att fortsättas delas ut i utlandsstyrkan ett tag till framöver.

År 2000 infördes brigadgeneral som ersatte överste av 1:a graden. Överste 1.gr kom att fortsätta existera för de som innehar graden, men den delas ej längre ut. Samtidigt som detta bytte man färg på generalernas stjärnor och eklöv på kragspeglarna från guldbrodyr till svart.

Kategori Yrkesofficerare Plutonsofficer Gruppchefer Värnpliktiga
Vpl KB Vpl PB Vpl GB
Nivå H H H 1 1 2-3 [a] 4 5 6 7 8 9
2000-
2009 		-
Grad General [b] Generallöjtnant [b] Generalmajor [b] Brigadgeneral [c] Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Fanjunkare Sergeant - Furir Korpral Menig
Förkortning gen genlt genmj bgen öv övlt mj kn lt fk fj serg - fu korp men
1983-
2000
Grad General Generallöjtnant Generalmajor Överste 1.gr [d] Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Fanjunkare Sergeant Överfurir [e] Furir Korpral Menig
Förkortning gen genlt genmj öv 1.gr öv övlt mj kn lt fk fj serg öfu fu korp men
  1. ^ Överstelöjtnant med särskild tjänsteställning hade högre tjänsteställning, men samma gradbeteckning.
  2. ^ [a b c] Stjärnorna för general blev svarta 2000.
  3. ^ Infördes 2000.
  4. ^ Inga nyutnämningar efter 2000.
  5. ^ Inga nyutnämningar efter 1991 för värnpliktiga. Användes däremot av utlandsstyrkan fram till 2009.

2009 års befälsordning

Överbefälhavaren beslutade 24 oktober 2008 om ett nytt gradsystem för den svenska Försvarsmakten. Nyordningen gäller i det tvåbefälssystem som, på regeringens uppdrag, infördes den 1 januari 2009.[13]

I och med detta skapades befälskategorierna taktisk officer samt specialistofficer (tidigare plutonsofficer/underofficer). Samtliga grader har en NATO-kod kopplat till dem för internationell jämförelse. Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) går in under OR-1/5, där sergeanter och korpraler är gruppbefäl.

Kategori Officer Specialistofficer Gruppbefäl Soldater
NATO-kod OF-9 OF-8 OF-7 OF-6 OF-5 OF-4 OF-3 OF-2 OF-1 OR-9 OR-8 OR-7 OR-6 OR-5 OR-4 OR-3 OR-2 OR-1

Armén

Grad General Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Regementsförvaltare [a] Förvaltare [b] Fanjunkare [c] Förste sergeant Sergeant Korpral Vicekorpral Menig 1.klass [d] Menig
Förkortning gen genlt genmj bgen öv övlt mj kn lt fk regförv förv fj 1.serg serg korp vkorp men 1.kl men
  1. ^ Tjänsteställning över major, men under överstelöjtnant.
  2. ^ Tjänsteställning över löjtnant, men under kapten.
  3. ^ Tjänsteställning över fänrik, men under löjtnant.
  4. ^ En stolpe anläggs efter 1, 3, 5 respektive 7 års tjänstgöring. Ursprungligen (2009-2012) anlades en ny stolpe för varje tjänstgöringsår.


2019 års befälsordning

Den 1 oktober 2019 infördes ett nytt tjänstegradsystem i Försvarsmakten, inklusive ett par nya gradbeteckningar. Specialistofficerare fick fem tjänstegrader i stället för fyra, och gruppbefäl fick tre i stället för de tidigare två. Menig 1:a klass ändrades också till fyra tjänstegrader benämnda menig 1, menig 2, menig 3 och menig 4. Officersaspiranter fick en egen grad benämnd kadett.[14]

Tjänstegrader för soldater, gruppbefäl och specialistofficerer.
Tjänstegrader för officerare.

Referenser

  1. ^ Finska nationalmuseet.
  2. ^ [a b] Markelius, Martin (2020). Gustav III:s Armé. Stockholm: Medströms bokförlag. Sid 97
  3. ^ [a b c d] Karlsson, Tore (1980). En samlares minnesanteckningar. Stockholm: Samlarförbundet Nordstjärnan.
  4. ^ Eben, Frederic (1808). The Swedish army. London.
  5. ^ Undervisning för infanteristen, Stockholm 1909, sid. 160-161.
  6. ^ Svenska arméns rulla 1901. P. A. Norstedt & Söner. 1901 
  7. ^ ”Uniformsreglemente för Försvarsmakten 2015”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143444/http://dokument.forsvarsmakten.se/unibest/Unibest_FM_2015/. Läst 15 januari 2017. 
  8. ^ Soldatundervisning för trängtrupperna, Stockholm 1916, sid. 248-254.
  9. ^ Soldatinstruktion för armén (alla truppslag). Stockholm 1944, plansch 6.
  10. ^ Meijer & al., Bernhard (1904–1926). "Uniform". Nordisk familjebok. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. Vol. 38, p. 1107.
  11. ^ Tjänsteställning inom krigsmakten SOU 1967:15, sid 29-31.
  12. ^ Tjänsteställning inom krigsmakten SOU 1967:15, sid 22.
  13. ^ Officersförbundet[död länk] 2010-11-02.
  14. ^ Försvarsmakten. ”Nya gradbeteckningar införs”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/10/nya-gradbeteckningar-infors/. Läst 17 januari 2020.