|
Svartabborre
Svartabborre (Micropterus dolomieu) är en art i familjen solabborrfiskar vars ursprungsområde är Nordamerika, men som inplanterats i flera länder. UtseendeSvartabborren påminner till kroppsformen om abborren, men ryggfenorna är sammanvuxna och den bakre delen är högst (till skillnad från abborren, där förhållandet är det motsatta).[2] Den främre delen har 9 till 11 taggstrålar,[3] medan den bakre, mjukare har 13 till 15 mjukstrålar.[4] Rygg och huvud är olivgröna till gulbruna, sidorna är ljusare, och buken blekgul. Huvudet har röda ögon, en mörk fläck på gällocket och 3 mörka längsstrimmor från nos till öga, medan sidorna har 9 till 16 mörka tvärstrimmor.[5] Arten kan bli 69 cm lång och väga 5,4 kg, men är vanligtvis mycket mindre.[6] VanorArten lever i klara, kyliga vattendrag och grunda vattensamlingar med grus- eller stenbotten. Födan består av kräftor, fisk och insekter. Ungfiskarna tar djurplankton och insektslarver.[6] Födan fångas framför allt med synens hjälp, varför fisken är beroende av klart vatten. Fiskarna gömmer sig gärna bland nerfallna trädstammar och andra föremål i vattnet.[3] Svartabborren blir normalt omkring 15 år gammal,[5] men kan i undantagsfall nå en ålder av 26 år.[3][4][6] FortplantningArten, som blir könsmogen vid 3 till 4 års ålder,[7] leker under våren (i sydöstra USA under april till maj vid en vattentemperatur mellan 16 och 26 °C, längre norrut under april till juli vid en temperatur mellan 13 och 24 °C),[5] då hanen bygger ett bo på bottnen i grunt vatten. Han lockar sedan en hona till boet genom att nafsa henne i buken, och paret avger därefter sperma och ägg (en hona kan avge omkring 2 000 ägg per gång) medan de simmar i cirklar över boet. Parningen kan upprepas i upp till 2 timmar, varefter hanen kör bort honan.[3] Arten är emellertid promiskuös (hanarna kan para sig med flera honor, liksom honorna med flera hanar) och ett bo kan innehålla ända upp till 20 000 ägg (genomsnittet är 6 300). Både äggen, som kläcks efter 2 till 10 dagar beroende på vattentemperaturen, och de unga larverna bevakas av hanen.[5] UtbredningUrsprungsområdet omfattar de Stora sjöarna och Saint Lawrencefloden med bifloder från södra Québec i Kanada och New Hampshire till North Dakota i USA samt Mississippis flodområde till Alabama. Svartabborren har emellertid inplanterats på andra håll i USA (inkluderande Hawaii) och Kanada, och dessutom introducerats i många länder som Mexiko, Belize, Tjeckien, Slovakien, Brittiska öarna, Frankrike, Tyskland, Österrike, Vietnam, Guam, Fiji samt Sydafrika.[3] Arten har dessutom inplanterats i Finland nära Lojo,[8] och i Sverige 1962 i Blekinge i sjöarna Norra Dämmet och Vitavatten.[2] Fram till mitten av 1980-talet var den svenska populationen livskraftig,[2] men numera har framgången med dess inplantering ifrågasatts, åtminstone beträffande Vitavatten.[9] Försök med inplantering av arten i Sverige hade gjorts redan första gången 1893, då dock utan framgång.[10] Kommersiell betydelse I Nordamerika anses arten som en god matfisk och en populär sportfisk.[7] I många länder dit den införts betraktas den emellertid som ett hot mot den lokala faunan.[6] Referenser
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
