Sture Ericson (politiker)

Sture Ericson
Född7 september 1937[1][2] (87 år)
Luleå stadsförsamling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2], chefredaktör[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Örebro läns valkrets (1969–1970)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1971–1974)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1974–1976)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1976–1979)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1979–1982)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1982–1982)[6][7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1982–1985)[7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1985–1988)
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1988–1991)
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Örebro läns valkrets (1991–1994)
Politiskt parti
Socialdemokraterna[2]
Redigera Wikidata

Sture Torsten Ericson, född 7 september 1937 i Nederluleå församling i Norrbottens län,[8][9] är en svensk tidigare ämbetsman och riksdagsman. Som ledamot i utrikesutskottet var han ett av socialdemokraternas tunga namn i utrikesfrågor. Han är idag knuten till företaget Security Alliance.

Ericson var i början av 60-talet SSUs internationella sekreterare och fullgjorde sin värnplikt 1962–1963 vid B-kontoret, en enhet vid Försvarsstabens sektion II/Inrikesavdelningen som senare kom att bli Informationsbyrån, en grupp som hade tydlig politisk inriktning med starka band till Socialdemokraterna. Han var också anställd där en kortare tid.[10][11]

Ericson var generaldirektör för Överstyrelsen för civil beredskap fram till dess nedläggning 2002. Han verkade för att omvandla civilförsvarets inriktning från förberedelser för ”ett allt mindre sannolikt väpnat angrepp” till civil krishantering och fredsfrämjande och humanitära insatser utomlands.[12] Han har länge arbetat för nedrustning av den svenska militären.[13][14][15]

Som Försvarsutskottets viceordförande förordade han 1993 anslutning till VEU och året därpå samarbete med Nato.[16]

Som medlem i den så kallade rådgivande nämnden gav Ericson klartecken för regeringens beslut att exportera vapen till Indonesien, Kuwait, Saudiarabien, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten (Abu Dhabi och Dubai) och Oman. Det ledde till kritik på grund av de ofria förhållandena i dessa länder. Inför riksdagsvalet 1994 beslöt Örebro läns socialdemokratiska distriktskongress att inte nominera honom till riksdagen, bland annat på grund av vapenexporten.[17]

Referenser

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7, läst: 13 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 480, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfr9g, läst: 7 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Riksdagens person-id: 0574555227504, läst: 2 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Riksdagens protokoll 1982/83:23, 31 december 1982, läs online, läs online och läs online, läst: 7 december 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/2977 (1937), bildid: A0032816_00071”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0032816_00071. Läst 13 september 2024. 
  9. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Eriksson, Sture Torsten
  10. ^ Det grå brödraskapet. En berättelse om IB. Del 2 Arkiverad 7 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. SOU 2002:92.
  11. ^ Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945. Del 3 Arkiverad 7 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. SOU 2002:87.
  12. ^ ”Slöseri med skattepengar att planera för ett osannolikt angrepp" Arkiverad 3 januari 2006 hämtat från the Wayback Machine. FOA-tidningen nr 6-1998.
  13. ^ Sture Ericson: ”Nedrustningens bidrag till vår säkerhetspolitik: Hur bevara Sveriges frihet och fred”, Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift. bihäfte 1984, s. 71–78.
  14. ^ Sture Ericson: ”Inte rimligt att försvaret tilldelas pengar”, SvD 14 mars 1993.
  15. ^ Sture Ericson: ”Minska militärens budget!”, SvD 14 september 2001.
  16. ^ Artikelkonkordans ur Hudiksvalls Tidning
  17. ^ Henrik Westander: Vapenexport - svenskt stål biter SÄK-häfte nr 2 1995, från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.