Sternberg
Sternberg är en stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Staden ingår i kommunalförbundet Amt Sternberger Seenlandschaft tillsammans med kommunerna Blankenberg, Borkow, Brüel, Dabel, Hohen Pritz, Kloster Tempzin, Kobrow, Kuhlen-Wendorf, Mustin, Weitendorf och Witzin.[3] GeografiSternberg är belägen öster om Schwerin vid sjön Großer Sternberger See i distriktet Ludwigslust-Parchim. I dag har staden tio ortsdelar:
HistoriaI början av 1200-talet anlades orten med planmässigt gatunät i närheten av en existerande slavisk borg. Orten fick sina stadsrättigheter 1248 av fursten Pribislaw I[4] Den nya staden med namnet Sterneberg omnämns första gången 1256, där staden tillföll herrskapet Mecklenburg.[5] 1310 blev staden residens för fursten Henrik II av Mecklenburg och var tidvis residens för hertigarna av Mecklenburg-Stargard under 1300- och 1400-talet. 1471/72 tillföll staden hertigdömet Mecklenburg-Schwerin.[4] Den 24 oktober 1492 utbröt en pogrom i Sternberg och 27 judar dödades. Judarna anklagades för hostieskändning. Efter pogromen blev staden en pilgrimsort fram till reformationen, som infördes i Mecklenburg 1549 (Lantdagen avhölls i Sternberg).[4][5] Mellan 1275 och 1572 avhölls alla mecklenburska lantdagarna vid Sagsdorfer Brücke (svenska:Sagsdorfs bro), som var belägen nära Sternberg. På lantdagarna träffades de mecklenburgska ständerna. Efter 1572 var Sternberg omväxlandes samlingsplatsen med staden Malchin.[6] 1800-talet och 1900-taletUnder 1800-talet anslöts staden till chaussén Schwerin-Güstrow (1840)[4] och till järnvägen Wismar-Karow (1887).[5] Östtyska tiden och tyska återföreningenUnder DDR-tiden var Sternberg huvudort i ett distrikt med samma namn, som tillhörde länet Schwerin (1952 och 1990). BefolkningsutvecklingBefolkningsutveckling i Sternberg Sevärdheter
KommunikationerSternberg ligger vid förbundsvägarna (tyska:Bundesstraße) B 104 (Schwerin–Güstrow) och B 192 (Wismar – Plau am See). Referenser
|