Stavenhagen

Stavenhagen
Stad
Slottet i Stavenhagen
Slottet i Stavenhagen
Vapen av Stavenhagen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Mecklenburgische Seenplatte
Förvaltningsgemenskap Amt Stavenhagen
Höjdläge 43 m ö.h.
Koordinater 53°42′N 12°54′Ö / 53.700°N 12.900°Ö / 53.700; 12.900
Yta 41,02 km² (-)[1]
Folkmängd 5 768 ()[2]
Befolkningstäthet 141 inv./km²
Postnummer 17153
Riktnummer (+49) 039954
Kommunkod 13 0 71 142
Geonames 6550683
OSM-karta 1427696
Läget för Stavenhagen i Tyskland
Läget för Stavenhagen i Tyskland
Läget för Stavenhagen i Tyskland
Stavenhagens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Stavenhagens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Stavenhagens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Webbplats: Stavenhagen

Stavenhagen är en stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.

Staden ingår i kommunalförbundet Amt Stavenhagen tillsammans med kommunerna Bredenfelde, Briggow, Grammentin, Gülzow, Ivenack, Jürgenstorf, Kittendorf, Knorrendorf, Mölln, Ritzerow, Rosenow och Zettemin.[3]

Geografi

Staden Stavenhagen är belägen mellan städerna Altentreptow och Malchin i distriktet Mecklenburgische Seenplatte.

Staden har sju ortsdelar: Staden Stavenhagen, Basepohl, Basepohl am See, Klockow, Kölpin, Neubauhof, Pribbenow och Wüstgrabow.

Historia

Orten med namnet Stovenhage omnämns första gången 1230 och före år 1264 fick orten sina stadsrättigheter av den pommerska hertigen Wartislaw III.[4] 1317 tillföll Stavenhagen furstendömet Werle och kom till hertigdömet Mecklenburg 1436.[5]

Vid slutet av trettioåriga kriget förstördes staden 1648 och under 1700-talet härjades staden av stora bränder år 1727 och 1746. 1740 byggdes det nuvarande slottet på stället av den medeltida borganläggningen och mellan 1774 och 1790 uppfördes den nya stadskyrkan och det nya rådhuset.[4]

1800-talet till 1950-talet

Under borgmästaren Georg Johann Jakob Reuters ledning (borgmästare 1808–1845) utvecklades näringslivet i Stavenhagen. Till exempel grundades det första lagerölbryggeriet i Mecklenburg under denna tid. Borgmästaren Reuter var far till den lågtyska författaren Fritz Reuter, som föddes 1810 i staden.

1864 anslöts staden till den nya järnvägslinjen mellan Neubrandenburg och Güstrow.[5] Mellan 1881 och 1901 utvecklades industrin och olika företag grundades, till exempel en sockerfabrik, ett mejeri, en ångkvarn och ett sågverk.[4]

1913 anlades en smalspårig järnväg mellan Demmin och Bredenfelde, med en station i Stavenhagen.[5] Denna järnväg demonterades efter andra världskriget som krigsskadestånd.[4]

Östtyska tiden och tyska återföreningen

Under DDR-tiden låg staden i distriktet Malchin, som tillhörde länet Neubrandenburg mellan 1952 och 1990.

Efter den tyska återföreningen bosatte sig olika företag vid staden. Till exempel finns det tyska huvudkontoret och huvudlagret för butikskedjan Netto i staden. Där finns också olika företag som tillverkar livsmedel.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i Stavenhagen

Källa:[6],[7],[8],[9]

Vänorter

Stavenhagen har följande vänorter:[10]

Sevärdheter

  • Gamla rådhuset: den lågtyska författaren Fritz Reuters födelsehus, numera Fritz-Reuter-Litteraturmuseet.
  • Stadskyrkan från 1782, uppförd i tegel
  • Slottet från 1700-talet

Kommunikationer

Stavenhagen ligger vid järnvägslinjen BützowStettin.

Genom staden går förbundsvägarna (tyska: Bundesstraße) B 104 (Linken - Lübeck) och B 194 (WarenStralsund).

Galleri

Referenser

  1. ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 9 juli 2020. 
  4. ^ [a b c d] ”Stavenhagens historia” (på tyska). stavenhagen.de. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429085636/http://www.stavenhagen.de/cms/index.php?id=140. Läst 8 februari 2012. 
  5. ^ [a b c] Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  6. ^ Folkmängd 1819 och 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  7. ^ Stavenhagens folkmängd 1885 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1891)
  8. ^ Stavenhagens folkmängd 1910 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1917)
  9. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
  10. ^ ”Stavenhagens vänorter” (på tyska). stavenhagen.de. Arkiverad från originalet den 12 september 2012. https://archive.is/20120912153047/http://www.stavenhagen.de/cms/index.php?id=143. Läst 8 februari 2012. 

Externa länkar