Spetsstjärtad präriehöna
Spetsstjärtad präriehöna[2] (Tympanuchus phasianellus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3] KänneteckenUtseendeSpetsstjärtad präriehöna är en brunmönstrad 38–48 cm lång hönsfågel, mycket lik och nära släkt med övriga präriehöns i Tympanuchus. Denna art urskiljer sig framför allt genom den ljusa och spetsiga stjärten, med två förlängda mittersta stjärtpennor. Den har vidare en liten tofs på huvudet och vitfläckade vingtäckare, ej bandade. Buken är ljus med mörka pilspetsade fjäll, inte tvärbandad som hos mindre och större präriehöna. Under spelet blåser hanen likt övriga präriehöns upp en strupsäck, hos denna art lilafärgad, och de gula ögonbrynen sväller upp.[4] LäteUnder spelet hörs från hanen märkliga hoande ljud, ljusare och mer varierade än hos de övriga präriehönsen. De blandas med kvackande "wek" och ett torrt skallrande ljud.[4] Utbredning och systematikSpetsstjärtad präriehöna delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]
De tre arterna präriehöns i Tympanuchus står mycket nära varandra genetiskt. Det tyder på att de antingen utvecklades i isolering under pleistocen och att sedermera hybridisering fördunklar de genetiska skillnaderna, eller att den ursprungliga arten utvecklades mycket senare. Spetsstjärtad präriehöna hybridiserar rätt utbrett med större präriehöna där utbredningsområdena möts. På Manitoulin Island i Ontario kan hela fem till 25% av populationen utgöra hybrider.[5] SläktskapPräriehönsen placerades tidigare tillsammans med järpar, orrar, ripor och tjädrar i den egna familjen skogshöns (Tetraonidae). Genetiska studier visar dock att de utgör en del av familjen Phasianidae.[6][7] Där utgör de en klad närmast släkt med kalkoner (Meleagris) och dessa två tillsammans med koklassfasan (Pucrasia macrolopha).[6] Präriehönsen står närmast järparna i Dendragapus.[6] LevnadssättSpetsstjärtad präriehöna hittas i öppna gräs- eller buskmarker med inslag av träd som asp. Den ses vanligen i små grupper.[4] Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Noter
Externa länkar
|