Sofja Kovalevskaja

För Anne Charlotte Lefflers biografi över Kovalevskaja, se Sonja Kovalevsky (biografi).
Sofja Kovalevskaja
Sofja Kovalevskaja.
FöddСофья Васильевна Корвин-Круковская
15 januari 1850
Moskva, Ryssland
Död10 februari 1891 (41 år)
Stockholm, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1][2][3]
kartor
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Sverige
Utbildad vidGöttingens universitet, filosofie doktor,
Stockholms universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg[4]
Humboldt-Universität zu Berlin
Universidad Miguel Hernández
SysselsättningMatematiker[5], universitetslärare, kommunard, fysiker, författare[6]
ArbetsgivareStockholms universitet (1884–)[7]
MakeVladimir Kovalevskij
(g. 1868–1883)[8][9][10]
BarnSofia Kovalevskaja (f. 1879)[11]
FöräldrarVasilij Korvin-Krukovskij[9]
Jelizaveta Korvin-Krukovskaja
Utmärkelser
Riddare av Akademiska palmen
Namnteckning
Redigera Wikidata
Byst av Sofja Kovalevskaja utförd av den finske skulptören Walter Runeberg
Gravvård på Norra begravningsplatsen

Sofja Vasiljevna Kovalevskaja (Софья Васильевна Ковалевская), född Krjukovskaja[12] 15 januari 1850 i Moskva i Ryssland, död 10 februari 1891 i Stockholm,[13] var en rysk matematiker som gjorde anmärkningsvärda bidrag till matematisk analys, partiella differentialekvationer och mekanik. Hon var även en skönlitterär författare och hon bar tidvis efternamnet Korvin-Krukovskaja[14] men var verksam under författarnamnet Sonja Kovalevsky.[12][a] Hon levde i Sverige från 1881, där hon tre år senare utnämndes till professor och blev då den första kvinnliga professorn i Europa. [15] Hon var en pionjär för kvinnor inom matematik runt om i världen. Utöver att bli den första kvinnliga professorn, var hon även den första kvinnan att doktorera i matematik och en av de första kvinnorna att arbeta för en vetenskaplig tidskrift som redaktör. Enligt vetenskapshistorikern Ann Hibner Koblitz var Kovalevskaja "den största kända kvinnliga vetenskapsmannen före nittonhundratalet". [16]

Biografi

Kovalevskajas far hette Vasilij Vasiljevitj Krjukovskij (1800–1874) och var officer vid det ryska artilleriet, senare general, av polskt ursprung. Han uppmuntrade tidigt Sofjas intresse för matematik och naturvetenskap, och hon kom att studera matematik vid flera universitet i Tyskland: Heidelberg, Berlin och Göttingen. Trots sina matematiska talanger kunde hon inte slutföra sin utbildning i Ryssland eftersom kvinnor inte tilläts studera på universitet där. För att få tillstånd att studera utomlands ingick hon 1868 ett skenäktenskap med paleontologen Vladimir Kovalevskij, som 1883 upplöstes genom dennes självmord.[17]

Hon studerade delvis i Göttingen, men speciellt i Berlin för Karl Weierstrass, som var tvungen att undervisa henne privat då det var förbjudet för kvinnor att delta på offentliga föreläsningar i matematik. Han var väldigt imponerad över hennes matematiska kunskaper och undervisade därför henne i tre år, samma material som hans föreläsningar på universitet innehöll. År 1874 presenterade Kovalevskaja tre uppsatser - om partiella differentialekvationer, om dynamiken i Saturnus ringar och om elliptiska integraler - som hennes doktorsavhandling vid Göttingens universitet. Sofja Kovalevskaja uppnådde därigenom sin doktorsgrad genom att Weierstrass lyckades få henne undantagen från den muntliga examinationen.[18] Kovalevskaja blev därmed den första kvinnan att doktorera (i ordets moderna mening) i matematik. Hennes uppsats om partiella differentialekvationer innehåller vad som nu är allmänt känt som Cauchy-Kovalevskaja-teoremet, som bevisar förekomsten och analyticiteten av lokala lösningar på ekvationer definierade under lämpliga randvillkor.

Hon flyttade till Sverige 1881 och tack vare sin stora begåvning kallades hon till Stockholms högskola för en lärartjänst av Gösta Mittag-Leffler där hon arbetade från 1883. År 1884 lyckades Mittag-Leffler ordna en professur åt henne vid Stockholms högskola och hon blev då Sveriges första kvinnliga professor och världens andra kvinnliga matematikprofessor, efter Maria Gaetana Agnesi (som dock aldrig tillträdde sin professur). Det är att märka att Stockholms högskola vid denna tid var privat och att hennes utnämning inte innebar något genombrott för kvinnors möjligheter att nå ämbeten på lika villkor som männen vid statliga högskolor. Hon arbetade bland annat med partiella differentialekvationer. August Strindberg skrev i en artikel att Sonja Kovalevsky hade byggt sina avhandlingar på Weierstrass och att hon inte var någon stor matematiker[19], vilket dock helt saknade grund.

Under 1888 vann hon det prestigefyllda Prix Bordin, som utdelades av Franska vetenskapsakademien, för sin matematikavhandling Om en fast kropps rotation kring en fast punkt, som ansågs hålla så hög klass att hon belönades med den dubbla prissumman.

Kovalevskaja blev 1885 föreslagen till inval i Kungliga Vetenskapsakademien, vilket flera av ledamöterna motsatte sig på grund av att hon var kvinna. Den ständige sekreteraren Georg Lindhagen menade att detta skulle gå emot stadgarna där det klart och tydligt stod "man" (trots detta hade man gjort flera undantag från detta alltsedan Eva Ekeblad valdes in 1748). 1887 invaldes hon i det nybildade Sällskapet De 17 där Gösta Mittag-Leffler hade deltagit som en av grundarna och som dessutom var sällskapets förste sekreterare. Tillsammans med Anne Charlotte Leffler, syster till Gösta Mittag-Leffler, invaldes Kovalevskaja också 1885 i Nya Idun.

Hon var även verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev hon tillsammans med Anne Charlotte Leffler dramat Kampen för lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski. År 1892 utgavs Sonja Kovalevsky: Hvad jag har upplefvat tillsammans med henne och hvad hon berättat mig om sig själf, som en biografi över Kovalevskaja skriven av hennes vän Anne Charlotte Leffler.[20]

Hon dog 1891 i Stockholm av influensa (under den pågående pandemin), förvärrad av lunginflammation, och är begraven på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Kovalevskajas matematiska resultat såsom Cauchy-Kovalevskaja-teoremet och hennes banbrytande roll som kvinnlig matematiker inom ett mansdominerat område, har gjort att flera böcker har skrivits om henne. Bland annat en biografi av Ann Hibner Koblitz[16], en biografi på ryska av Polubarinova-Kochina [21] och en bok om hennes matematik av Roger Cooke. [18]

In memoriam

Till Sofja Kovalevskajas minne upprättades 1985 i USA Kovalevskaia Fund [22] av Neal Koblitz, professor i matematik vid Washington University i St. Louis, och hans hustru Ann Hibner Koblitz, professor emeritus vid Arizona State University. Fonden är baserad på intäkter som Ann Hibner Koblitz erhöll från biografin A convergence of lives: Sofia Kovalevskaia: scientist, writer, revolutionary, som först publicerades 1983 (nytryckt 1993). Fonden syftar till att stödja och uppmuntra kvinnor i utvecklingsländer inom vetenskap, matematik, ingenjörskonst och medicin.[23]

Årligen hålls Sonja Kovalevsky-dagar till hennes minne i flera länder. I Sverige hålls dagarna årligen sedan 2000 i oktober eller november med syfte att främja intresse för matematik hos gymnasieelever. Ett pris i Kovalevskajas namn utdelas också i samband med dessa dagar[24].

Årligen hålls även Kovalevsky Lecture som är avsedd att lyfta fram betydelsefulla bidrag från kvinnor inom områdena tillämpad matematik och beräkningsmatematik.

I stadsdelen Hagastaden i Stockholm är gatan Sonja Kovalevskys gata uppkallad efter henne. Det finns även gator i Sankt Petersburg och Moskva som bär hennes namn.

Två gymnasieskolor, en i Vilnius, Litauen och en i Velikije Luki, Ryssland, har fått sina namn efter Sofja Kovalevskaja.

Nedslagskratern Kovalevskaya på månen och asteroiden 1859 Kovalevskaya är uppkallade efter henne.[25][26]

Bibliografi i urval

Se även

Kommentarer

  1. ^ "Sonja" är en rysk smeknamnsform av Sofia/Sofja.

Källor

Noter

  1. ^ Kowalevski, SOPHIE, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 april 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sten nr 587 – Sophie Kowalevski, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydvästra delen Sonja Kovalevsky, Kulturgravar, läs online, läst: 21 juni 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ unknown value, Ковалевская, Софья Васильевна, vol. 9, Russkij biografitjeskij slovar', 1903, ”В летний семестр 1869 г. она поступила в Гейдельбергский университет, где обратила на себя внимание своих профессоров Кенигсбергера и Кирхгофа.”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000603509, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000603509, läst: 6 juni 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ unknown value, Ковалевская, Софья Васильевна, vol. 9, Russkij biografitjeskij slovar', 1903, ”В 1883 г. Ковалевская получила приглашение читать приватные лекции в Стокгольмском университете. 1 июля 1884 г. она получила звание профессора, а с осени 1885 г. ей поручили кафедру механики.”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Boris Polenov, Ковалевский, Владимир Онуфриевич, vol. XVа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1895.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] unknown value, Ковалевская, Софья Васильевна, vol. XVа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1895.[källa från Wikidata]
  10. ^ unknown value, Ковалевская, Софья Васильевна, vol. 9, Russkij biografitjeskij slovar', 1903, ”С выходом в том же году (15 сентября 1868 г.) замуж она получила возможность осуществить свою мечту [поступить в один из заграничных университетов]. Ее муж, Владимир Онуфриевич Ковалевский, впоследствии профессор геологии в Московском университете, правовед по образованию, занимался естественными науками и для пополнения своих знаний уехал за границу, а с ним отправилась и его молодая супруга.”.[källa från Wikidata]
  11. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 27 april 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] ”Sonja Kovalevsky - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sonja-kovalevsky. Läst 29 mars 2021. 
  13. ^ ”Sonja Kovalevsky - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11736&forceOrdinarySite=true. Läst 29 mars 2021. 
  14. ^ Nya Stockholm 1890
  15. ^ ”Kovalevsky, Sonja”. Nordic Women's Literature. https://nordicwomensliterature.net/se/writers/kovalevsky-sonja-2/. Läst 29 mars 2021. 
  16. ^ [a b] Ann Hibner Koblitz, "A covergence of lives: Sofia Kovalevskaia: scientist, writer, revolutionary, New Brunswick (New Jersey): Rutgers University Press, 1993.
  17. ^ Kovalevski, Sonja (Sofia) i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  18. ^ [a b] Roger Cooke, The Mathematics of Sonya Kovalevskaya, Springer-Verlag, 1984.
  19. ^ August Strindberg: Sista ordet i kvinnofrågan
  20. ^ ”Sonja Kovalevsky (1892)”. litteraturbanken.se. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/LefflerAC/titlar/SonjaKovalevsky/sida/193/etext. Läst 29 mars 2021. 
  21. ^ Polubarinova-Kochina, "Sofia Vasilevna Kovalevskaia", Nauka, 1981.
  22. ^ Hemsida för The Kovalevskaia Fund
  23. ^ Koblitz, Ann Hibner; Koblitz, Neal (12 januari 2009). ”The Kovalevskaia Fund”. The Mathematical Intelligencer 22:2: sid. 62–65. doi:10.1007/BF03025378. ISSN 0343-6993. 
  24. ^ ”Svenska Nationalkommittén för matematik: Sonja Kovalevsky-dagarna”. http://nationalkommitten.se/sonja-kovalevsky-dagarna/. Läst 17 april 2022. 
  25. ^ ”Kovalevskaya on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3104. Läst 3 februari 2024. 
  26. ^ ”Minor Planet Center 1859 Kovalevskaya” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1859. Läst 3 februari 2024. 

Allmänna källor

  • Matematik 3000 av Lars-Eric Björk och Hans Brolin, Natur & Kultur, Första upplagans femte tryckning

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata