Slobodan Praljak

Slobodan Praljak
Slobodan Praljak (2013).jpg
Slobodan Praljak (2013)
Information
Född2 januari 1945
Čapljina, Oberoende staten Kroatien
Död29 november 2017 (72 år)
Haag, Nederländerna
I tjänst förKroatien Kroatien
Kroatiska republiken Herceg-Bosna Herceg-Bosna
FörsvarsgrenKroatiska armén
Kroatiska försvarsrådet
Grad Generallöjtnant
Slag/krigBosnienkriget
Kroatiska självständighetskriget

Slobodan Praljak (uttalas: [sloˌbǒdan ˈprǎːʎak]), född 2 januari 1945 i Čapljina, Oberoende staten Kroatien (idag Bosnien och Hercegovina), död 29 november 2017 i Haag, Nederländerna,[1] var en bosnienkroatisk militär, politiker, författare, filmregissör och tidigare generallöjtnant i den kroatiska armén.

År 2013 dömdes Praljak av Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) till 20 års fängelse för krigsförbrytelser begångna mot bosniaker i Bosnienkriget (1992–1995). Efter överklagande fastställdes straffet i andra instans år 2017. Under den pågående rättegången den 29 november 2017 drack Praljak kaliumcyanid, ett gift, och avled kort därefter på sjukhuset Haaglanden Medisch Centrum.[2][3][4]

Biografi

Bakgrund

Slobodan Praljak gick i gymnasium i Široki Brijeg och hade examina i elektroteknik, filosofi och samhällsvetenskap från Universitetet i Zagreb, samt en examen från Universitetet i Zagrebs dramatiska konstakademi. Han jobbade bl.a. som frilansande teaterledare och regissör innan de jugoslaviska upplösningskrigen.

Krigsåren

I början av det kroatiska självständighetskriget år 1991 deltog han frivilligt i Kroatiens väpnade styrkor och befordrades till generallöjtnant. Han uppfattades som en framstående men också kontroversiell befälhavare.

Praljak blev senare stabschef i Kroatiska försvarsrådet (HVO) och representant för den kroatiska försvarsmakten i Bosnien och Hercegovina. Under Bosnienkriget var han general och blev senare misstänkt för krigsbrott mot den bosniakiska befolkningen.

Åtal

Sedan Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i nederländska Haag väckt åtal mot Praljak överlämnade han sig självmant till rätten den 5 april 2004. Praljak anklagades av rätten för att som befälhavare ha brutit mot Genèvekonventionerna och krigets lagar i samband med den kroatisk-bosniakiska konflikten (1992–1994) under Bosnienkriget. Han stod åtalad för krigsbrott mot den bosniakiska befolkningen och även för att år 1993 ha förstört den historiska bron i Mostar.

Praljak nekade till anklagelserna för krigsbrott och hävdade att bron i Mostar hade rivits genom en explosiv laddning på Neretvas strand där Bosnien-Hercegovinas armé var stationerad. Han ska ha varit ledig vid tillfället.

Citat

” Domare, Slobodan Praljak är inte krigsförbrytare, jag förkastar ert domslut med förakt.[5] „

Referenser

Noter

  1. ^ ”Bosnian war criminal dies after 'drinking poison' in court as he loses appeal” (på engelska). The Daily Telegraph. 29 november 2017. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/11/29/war-crimes-accused-drinks-poison-losing-appeal-hearing-hague. Läst 29 november 2017. 
  2. ^ ”Dömd krigsförbrytare död efter att ha tagit gift i domstol”. Sveriges Television. 29 november 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/misstankt-krigsforbrytare-forsokte. Läst 29 november 2017. 
  3. ^ ”Slobodan Praljak begick självmord i en domstol”. Sveriges Radio. 29 november 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6832345. Läst 29 november 2017. 
  4. ^ Matsson 2018, s. 78.
  5. ^ Suci, Slobodan Praljak nije ratni zločinac, s prijezirom odbacujem vašu presudu! Praljaks sista offentliga uttalande riktat mot domaren i krigsförbrytartribunalen innan han svalde det gift som senare dödade honom. ”Dömd krigsförbrytare död efter att ha tagit gift i domstol”. Sveriges Television. 29 november 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/misstankt-krigsforbrytare-forsokte. Läst 29 november 2017. 

Tryckta källor

  • Matsson, Olle (2018). Allt är gift: om dödliga ämnen och deras roll i historien (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-14394-4 

Externa länkar

Auktoritetsdata