Serpentinserien

För bergarten serpentin se Serpentinsten.

Serpentinserien
Lizardit, en typ av serpentin.
KategoriMineral
Kemisk formeltypiskt Mg3Si2O5(OH)4
FärgDominerande färger är grön och gul, annars även gråblå, rödbrun, svartvit eller grå.
BildningsmiljöBildas vanligen genom omvandling av olivin eller pyroxen.
FörekomstsättVanligt som sprickmaterial.
KristallstrukturVarierande
SpaltningPerfekt
BrottSplittrigt, krysotil: filtartade aggregat
Hårdhet (Mohs)2,5 - 3,5
GlansMatt
StreckfärgVit
Densitet2,5 - 2,6
Referenser[1][2][3]

Serpentin är en gemensam beteckning för de mineral som ingår i serpentinserien som är en serie av magnesiumhaltiga silikatmineral. Namnet serpentin kommer av att vissa aggregat kan likna ormskinn.[1] Serpentinmineralen ingår i kaolinit-serpentingruppen. Sammansättningen för dessa mineral är ungefär Mg3Si2O5(OH)4.[4] Serpentiner förekommer som små kristaller som är skimrande eller matta och kan vara gula, gröna, gråblå, rödbruna, svartvita eller grå.[1][2][3]

Stekfat av svarvad grön serpentin, 1600-tal, Skoklosters slott.

Krysotil

Krysotil kan även kallas serpentinasbest, och fiberserpentin och är en fibrös typ av serpentin. Krysotil uppträder som para- orto- och klinokrysotil beroende på kristallstruktur. Krysotil förekommer ofta som asbestådror.[1] [4]

Antigorit

Aggregat av antigorit är fibrösa, skiviga eller asbestiforma.[1] Mineralet är brungrönt och har en vaxartad lyster.[4]

Antigorit tillhör kloritgruppen och uppträder vanligen som omvandlingsprodukt av olivin, pyroxen eller amfibol.[5]

Lizardit

Lizardit förekommer som prismatiska kristaller, finkorniga eller skiviga aggregat.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010458-2  Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  2. ^ [a b] Liten Geologisk Encyklopedi Arkiverad 2 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. /s.37,67/- utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö.
  3. ^ [a b] internetsida: http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=199775 Arkiverad 27 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. & http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=166275 Arkiverad 27 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. & http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=191469 Arkiverad 27 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. - Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank, huvudinternetsida: http://www.rikstermbanken.se, läst datum:27 feb 2014 - Rikstermbanken är förvaltad av Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk: huvudinternetsida: http://www.tnc.se
  4. ^ [a b c] http://www.ne.se/serpentin & http://www.ne.se/serpentinserien & http://www.ne.se/krysotil & http://www.ne.se/antigorit - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 27 feb 2014
  5. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1175)

Externa länkar