Sant'Agata dei Goti

Sant'Agata dei Goti
Kyrka
Fasaden vid Via Mazzarino.
Land	Italien
Län	Lazio
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Församling	Santa Maria ai Monti
Plats	Via Mazzarino
Invigd	593
Interiören. Interiören.
Webbplats: Sant'Agata dei Goti

Sant'Agata dei Goti, emellanåt benämnd Sant'Agata alla Suburra, Sant'Agata de Capite Suburrae[1] och Sant'Agata de Caballo,[2] är en kyrkobyggnad och titeldiakonia i Rom, helgad åt den heliga jungfrumartyren Agata. Kyrkan är belägen vid Via Mazzarino i Rione Monti och tillhör församlingen Santa Maria ai Monti.[3]

Kyrkan innehas av Congregazione delle Sacre Stimmate di Nostro Signore Gesù Cristo, kallade Stimmatini, på svenska Stigmatiner.

Historia

Kyrkan uppfördes på 400-talet som gudstjänstlokal för arianer. När arianismen i grunden hade besegrats, konsekrerades kyrkan år 593 av påve Gregorius I (590–604). Fasaden, ritad av Francesco Ferrari, har en medaljong med en lågrelief föreställande den heliga Agata.

Interiören är treskeppig med kolonner med joniska kapitäl. Baldakinen över högaltaret uppvisar cosmatarbeten. I absidens halvkupol har Paolo Gismondi utfört fresken Den heliga Agatas förhärligande.

I kyrkan vilar bland andra humanisten Andreas Johannes Laskaris[4] och kardinalen Enrico Dante.

Titeldiakonia

Titeldiakonian Sant'Agata dei Goti, initialt benämnd Sant'Agatha in Diaconia, stiftades av påve Leo III (795–816).[5]

Kardinaldiakoner under 1900- och 2000-talet

• Andreas Steinhuber: 1894–1907
• Gaetano Bisleti: 1911–1928, titulus pro hac vice: 1928–1937
• Vakant: 1937–1946
• Konrad von Preysing, titulus pro hac vice: 1946–1950
• John Francis D'Alton, titulus pro hac vice: 1953–1963
• Enrico Dante, titulus pro hac vice: 1965–1967
• Vakant: 1967–1969
• Silvio Oddi: 1969–1979, titulus pro hac vice: 1979–2001
• Tomáš Špidlík: 2003–2010
• Raymond Leo Burke: 2010–

Bilder

Korsgången framför kyrkans ingångsportal. Brunnen är från 1500-talet. Gravmonument över kardinal Enrico Dante.

Referenser

Noter

1. Armellini 1891, s. 201.
2. Hülsen 1927, s. 166.
3. ”Parrocchia Santa Maria in San Vito” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 1 maj 2018. https://web.archive.org/web/20111103071015/http://www.vicariatusurbis.org/Ente.asp?ID=906. Läst 1 maj 2018. 
4. Rendina 2000, s. 14.
5. ”S. Agata de' Goti” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 1 maj 2018. https://archive.today/20180501100239/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/deaconries-1.htm%23Agata#Agata. Läst 1 maj 2018. 

Tryckta källor

• Antetomaso, Ebe (Aprile 2005). ”Sant'Agata dei Goti” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (30): sid. 10–16. ISSN 1126-6546. 
• Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 201–202. OCLC 9269651 
• Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 304. ISBN 88-365-2541-5 
• Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 166. OCLC 3696954 
• Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 53. OCLC 30727273 
• Martinelli, Fioravante (1638) (på latin). Diaconia S. Agathae in Subura. Roma: Tipografia Lodovico Grignani. OCLC 956151392. https://archive.org/details/bub_gb_BLmq1YbCsKkC 
• Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 13–14. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sant'Agata dei Goti.
  Bilder & media