San Gioacchino in Prati

San Gioacchino in Prati
Kyrka
Exteriören vid Via Pompeo Magno.
Exteriören vid Via Pompeo Magno.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling San Gioacchino in Prati
Plats Via Pompeo Magno
Invigd 6 juni 1911
Interiören.
Interiören.
Interiören.
Webbplats: Parrocchia di San Gioacchino in Prati

San Gioacchino in Prati, även benämnd San Gioacchino ai Prati di Castello, är en kyrkobyggnad och titelkyrka i Rom, helgad åt den helige Joakim, Jungfru Marias far. Kyrkan är belägen vid Via Pompeo Magno i Rione Prati och tillhör församlingen San Gioacchino in Prati.[1]

Kyrkan förestås av Redemptorister, en kongregation grundad år 1732 av Alfonso dei Liguori (1696–1787; helgonförklarad 1839).

Kyrkans historia

Initiativet till denna kyrka togs av påve Leo XIII. Han ville låta uppföra en kyrka i stadsdelen Prati i samband med sitt 50-årsjubileum som biskop år 1893; kyrkan skulle helgas åt den helige Joakim (italienska Gioacchino), Jungfru Marias far. Gioacchino var även ett av påvens dopnamn. Första stenen lades den 1 oktober 1891.[2] I samband med detta bjöd påven in fjorton nationer att i kyrkan uppföra och dekorera var sitt kapell.[3]

Kyrkan uppfördes åren 1891–1898 efter ritningar av arkitekten Raffaele Ingami,[4] assisterad av Lorenzo Maria De Rossi, och konsekrerades den 6 juni 1911 av kardinal Pietro Respighi.[3][5]

Exteriören

Fasaden föregås av en loggia med sex granitkolonner med korintiska kapitäl, vilka bär upp ett entablement. Dess fris har dedikationsinskriptionen: SACRVM DIVINAE MAJESTATI PLACANDAE IN HONOREM SANCTI JOACHIM PRO JUBIL EPISC LEONIS PP XIII CATHOL A GENTIBVS ERECTVM. Loggians övervåning har en monumental mosaik; allegoriska figurer, vilka representerar de fem kontinenterna, tillber det Allraheligaste Sakramentet tillsammans med påvarna Leo XIII och Clemens VIII. Denna mosaik flankeras av mindre mosaikbilder av Thomas av Aquino, Bonaventura, Klara av Assisi och Giuliana Falconieri.

Ovanpå loggian står en skulptur som visar den helige Joakim med Jungfru Maria som barn.

Den oktogonala kupolen är klädd i aluminium och har sexuddiga stjärnor i kristallglas.[3] Tamburen har fyrpassfönster och en kornisch med modilioner. Tamburens attika har ett oculus på var sida och en ängel med utbredda vingar. Lanterninen har ett entablement med puttohuvuden och en liten kupol som bär upp en metallkonstruktion i form av en monstrans med det Allraheligaste Sakramentet.

Interiören

Kyrkan är en treskeppig basilika med sidokapell. Interiören är dekorerad med fresker och polykrom marmor.

I absidens halvkupol har Virginio Monti freskmålat Eukaristins triumf; Kristus utger sin kropp och sitt blod inför apostlarna.

Interiörens sidokapell är uppkallade efter de länder, vilka bekostade respektive kapells utsmyckning: Brasilien, Portugal, Kungariket Bayern, Polen, Kanada, England, USA, Spanien, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Irland och Argentina.[3][6]

Brasiliens kapell

Altarmålning: Vår Fru av Aparecida av Oreste Anfolzi

Portugals kapell

Altarmålning: Den helige Antonius av Padua

Kungariket Bayerns kapell

Altarmålning: Den helige kejsaren Henrik II godkänner uppförandet av Bambergs katedral

Polens kapell

Altarmålning: Vår Fru av Częstochowa med helgon

Kanadas kapell

Altarmålning: De heliga Joakim och Anna och Jungfru Marie frambärande i templet

Englands kapell

Altarmålning: De heliga Joakim och Anna och Jungfru Maria med två änglar av Virginio Monti

USA:s kapell

Altarskulptur: Den Obefläckade Avlelsen av Michele Tripisciano

Spaniens kapell

Altarmålning: Vår Fru av Pelaren (Nuestra Señora del Pilar)

Frankrikes kapell

Altarskulptur: Jesu heliga hjärta av Michele Tripisciano

Italiens kapell

Altarmålning: Den helige Alfonso dei Liguoris förhärligande

Belgiens kapell

Altarmålning: Den helige Josefs död av Silvio Galimberti

Nederländernas kapell

Altarmålning: Den helige Willibrord vigs till Utrechts förste biskop av Attilio Palombi

Irlands kapell

Altarmålning: Den helige Patrick med de heliga Benignus av Armagh och Brigid av Kildare och andra irländska helgon

Argentinas kapell

Altarmålning: Vår Fru av Luján (Nuestra Señora de Luján)

Titelkyrka

Kyrkan stiftades som titelkyrka med namnet San Gioacchino ai Prati di Castello av påve Johannes XXIII år 1960.[7]

Kardinalpräster

Referenser

Noter

  1. ^ ”Parrocchia San Gioacchino in Prati” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 20 november 2019. https://archive.today/20191120134304/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=36. Läst 20 november 2019. 
  2. ^ Alemanno 2006, s. 22–23.
  3. ^ [a b c d] Lombardi 1993, s. 378.
  4. ^ Ausenda 2002, s. 723.
  5. ^ ”La chiesa e la parrocchia” (på italienska). Parrocchia di San Gioacchino in Prati. Arkiverad från originalet den 20 november 2019. https://archive.today/20191120134203/http://www.sangioacchino.org/node/39. Läst 20 november 2019. 
  6. ^ ”La Cappelle” (på italienska). Parrocchia di San Gioacchino in Prati. Arkiverad från originalet den 20 november 2019. https://archive.today/20191120205827/http://www.sangioacchino.org/node/32. Läst 20 november 2019. 
  7. ^ ”S. Gioacchino ai Prati di Castello” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 20 november 2019. https://archive.today/20191120135224/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/titles-3.htm%23Gioacchino#Gioacchino. Läst 20 november 2019. 

Webbkällor

Tryckta källor

  • Alemanno, Massimo (2006) (på italienska). Le chiese di Roma moderna. 2. Roma: Armando. sid. 22–27. ISBN 88-8358-971-8 
  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 792–793. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1302. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 723–724. ISBN 88-365-2541-5 
  • Caselli, Virgilio (1962) (på italienska). Visite a chiese romane. Roma: Nuova Grafica Romana. sid. 126–127. OCLC 886940469 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 378. OCLC 30727273 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 124. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar