Samuel Johan Chierlin

Samuel Johan Chierlin
FöddSamuel Johan Chierlin[1]
28 januari 1742[1]
Mjölby[1], Sverige
Död13 september 1828[2][1] (86 år)
Helgona församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningMusiker
BarnAnna Beata Christina Chierlin (f. 1775)
FöräldrarAnders Chierlin[1]
SläktingarLars Anders Chierlin (syskon)
Hans Jacob Chierlin (syskon)
Redigera Wikidata

Samuel Johan Chierlin, född 28 januari 1742 i Mjölby, Östergötlands län, död 13 september 1828, var en svensk ämbetsman och amatörmusiker.

Biografi

Samuel Johan Chierlin föddes 1742 i Mjölby. Han var son till mönsterskrivaren Anders Chierlin. Chierlin blev 1760 student vid Uppsala universitet och blev 1766 notarie vid Stora sjötullsrätten i Stockholm. Han var är från 1767 notarie i kommerskollegium och 1776 vice advokatfiskal därstädes.[3]

Chierlin blev ämbetsman i kommerskollegium 1763 och blev kommerseråd 1805. Han studerade musik för Johan Adolph Mecklin och var medlem av Utile Dulci. Han invaldes den 4 april 1781 som ledamot nr 78 av Kungliga Musikaliska Akademien och blev akademiens kamrerare 1788. Samuel Johan Chierlin är bror till Hans Jacob Chierlin[4] och Lars Anders Chierlin.[5]

Egendom

Chierlin ägde Oppeby herrgård i Sankt Nicolai socken.[3]

Familj

Chierlin gifte sig första gången med Johanna Carolina Grevesmöhlen. De fick tillsammans dottern Anna Beata Christina Chierlin (1775–1827) som var gift med majoren Leonard Fredrik Cederschiöld.[6]

Chierlin gifte sig andra gången 27 januari 1791 med Maria Elisabeth Tidén, dotter till kyrkoherden Pehr Tidén i Rystads församling och Maria Elisabeth Collin. Maria Elisabeth Tidén var änka efter kyrkoherden Gustaf Collin i Vadstena församling.[7] Chierlin och Tidén fick tillsammans barnen Maria Chierlin, Sophie Chierlin, Andrietta Petronella Chierlin (1796–1864) som var gift med kyrkoherden Johan Ulrik Wallenberg i Hovs församling och Hedda Wilhelmina Chierlin (1804–1828) som var gift med kyrkoherden Isak Herman Kinnander i Vadstena församling.[8]

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 240.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 8 september 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Odén, K.G.. Östgötars minne Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm. sid. 240. https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:%C3%96stg%C3%B6tars_minne.djvu/282. Läst 6 juni 2020 
  4. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  5. ^ Svenska Underofficerarnas historia, Fr. Josephson och W. T. Schultz. Stockholm 1938
  6. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 791. Libris 10076137 
  7. ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 95. Libris 41148 
  8. ^ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1938-1943). Linköpings stifts herdaminne. D. 5. Linköping. sid. 155. Libris 41159 
Auktoritetsdata