Sören Ekström

Sören Ekström
Född6 november 1943[1]
Norrköpings S:t Olai församling[1], Sverige
Död22 juni 2017[1] (73 år)
Uppsala domkyrkodistrikt[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningTidningsredaktör
Utmärkelser
Stefansmedaljen (1999)[2]
Redigera Wikidata

Erik Sören Ekström, född 6 november 1943, död 22 juni 2017, var en svensk ämbetsman och journalist. Han var generalsekreterare i Svenska kyrkan (1987–1999) samt politiskt sakkunnig och statssekreterare i Civildepartementet (1982–1987). Dessförinnan var han bland annat chefredaktör för Kyrkans Tidning (1981–1982), kansliråd och departementsråd i Jordbruksdepartementet (1972–1981) samt chefredaktör för Västerbottens Folkblad (1969–1972). Ekström var ordförande i styrelsen för Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem från 2003 till 2013 och av regeringen utsedd ledamot i Bibelfondens styrelse mellan 2009 och 2017.[3]

Biografi

På 1960-talet var Sören Ekström verksam i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) bland annat som distriktsordförande i Östergötland och redaktör för tidningen Frihet. Under främst 1970-talet var han verksam i Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (Broderskapsrörelsen), bland annat som förbundsstyrelseledamot och redaktör för tidningen Broderskap.[4]

Ekström ledde också som ordförande och enmansutredare flera statliga utredningar, bland annat Vattenkraft och miljö 2–4, 1982 års kyrkokommitté, Transportstödsutredningen, Jakt- och viltvårdsberedningen, Rovdjursutredningen, Jakt- och fiskerättsutredningen samt Kommittén för Forum för levande historia. Därutöver var han verksam i en rad andra statliga och kyrkliga utredningar, särskilt i samband med de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan vid millennieskiftet.[5]

Ekström var också verksam som projektledare inom Sekretariatet för Framtidsstudier och Samarbetsnämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). Han var ordförande i bland annat stat-kommunberedningen, styrelsen för Kyrkofonden, styrelsen för forskningsprogrammet FjällMistra, insynsrådet i dåvarande Radio- och TV-verket, Berling Media AB, kyrkorådet i Stockholms domkyrkoförsamling samt centralstyrelsen i Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF). Han var också ledamot i Kammarkollegiets styrelse och verkade i flera företagsstyrelser, bland annat Svalöfs AB och Diös Fastighetsförvaltning.[4]

Sören Ekström är gravsatt i minneslunden på Uppsala gamla kyrkogård.[6]

Bibliografi

  • Svenska kyrkan: historia, identitet, verksamhet och organisation (1985)
  • Svenska kyrkan i utveckling: historia, identitet, verksamhet och organisation, Verbum (1999)
  • Kyrka i ett pluralistiskt samhälle, tillsammans med Per-Olov Ahrén, Verbum (1995)
  • Makten över kyrkan: om Svenska kyrkan, folket och staten, Verbum (2003)
  • S:t Jacobs kyrka: kyrkan, församlingen och trakten (2009)
  • Svenska kyrkan: historia, identitet, verksamhet och organisation, Svenska kyrkan (Ebok, ursprungligen 2013, uppdateras successivt)

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.svenskakyrkan.se , läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ "Nationalencyklopedin", Femte bandet, sidan 357. Nationalencyklopedin, 1991. "Vem är det 2007", sidan 150. Nationalencyklopedin, 2006
  4. ^ [a b] Vem är det 2007, sidan 150. Nationalencyklopedin, 2006
  5. ^ Vem är det 2007, sidan 150. Nationalencyklopedin 2006
  6. ^ ”Ekström, Erik Sören”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/ee8f6b2b-d7cc-4b9a-94c8-151e4110e298. Läst 14 mars 2024. 
  7. ^ ”Sören Ekström”. Kungahuset. https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ordnar-och-medaljer/sok-medaljforlaningar?medaljar=1996&medaljtyp=12%3Ae+storleken+i+serafimerordens+band&medaljnamn=S%C3%B6ren+Ekstr%C3%B6m#!. 
  8. ^ "Matrikel för Svenska kyrkan", avdelning 318. Verbum Förlag, ges ut årligen.