Rostsidig flugsnappare

Rostsidig flugsnappare Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Flugsnappare Muscicapidae
Släkte	Sholicola
Art	Rostsidig flugsnappare S. major
Vetenskapligt namn
§ Sholicola major
Auktor	(Jerdon, 1844)
Synonymer
Vitbukad kortvinge Nilgirinäktergal Myiomela major Brachypteryx major

Rostsidig flugsnappare[2] (Sholicola major) är en hotad fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer endast i bergsområden i sydvästra Indien.

Kännetecken

Utseende

Rostsidig flugsnappare är en liten (14 cm) fågel med huvud, hals och ovansida enfärgat i mörkt skifferblå. Buken är vit centralt med rostfärgade flanker och undre stjärttäckare. Liknande nära släktingen keralaflugsnapparen har skifferblå flanker, vita undre stjärttäckare och vitt ögonbrynsstreck.[1]

Läte

Den relativt korta sången består av gälla visslingar och hårdare toner, ibland med härmningar av andra fåglar. Bland lätena hörs en inåtandande vissling och sträva skallrande ljud.[1]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i sydvästra Indien, i Västra Ghats i södra Karnataka och Nilgiri Hills.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare behandlades keralaflugsnappare som en underart till major.

Släktestillhörighet

Taxonomin kring arten har varit omstridd. Tidigare fördes den till kortvingarna i Brachypteryx alternativt näktergalssläktet Myiomela, men sentida studier visar att rostsidig flugsnappare tillsammans med keralaflugsnappare snarare står närmare flugsnapparna i Cyornis.[5] Dessa har därför lyfts ut till ett eget släkte, Sholicola.

Levnadssätt

Rostsidig flugsnappare hittas i undervegetation i skog på mellan 900 och 2100 meters höjd. Den är tillbakadragen och skygg, krypande genom vegetationen och kring lågor, förmodligen på jakt efter små insekter. Arten häckar i april–maj. Boet är en prydlig skål av mjuk mossa som placeras i ett hål i en slänt, en trädstam eller en stubbe. Däri lägger den två till tre ägg.[6]

Status

Rostsigi flugsnappare har ett litet och kraftigt fragmenterat utbredningsområde på isolerade bergstoppar. Den tros dessutom minska kraftigt i antal till följd av omvandling av dess levnadsmiljö till förmån för plantage, jordbruk och bosättningar. Enligt internationella naturvårdsunionen IUCN anses den därför vara hotad. Fram till 2018 placerades den i hotkategorin starkt hotad (EN), men dess hotstatus har därefter nedgraderats till sårbar efter omanalys.[1]

Namn

Fågeln har på svenska tidigare kallats vitbukad kortvinge och nilgirinäktergal.

Referenser

1. ^ [ ] Birdlife International 2019 Sholicola major . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
2. Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
3. Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
4. Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
5. Robin, V.V., C.K. Vishnudas, P. Gupta, F.E. Rheindt, D.M. Hooper, U. Ramakrishnan, and S. Reddy (2017), Two new genera of songbirds represent endemic radiations from the Shola Sky Islands of the Western Ghats, India, BMC Evol. Biol. 17:31.
6. Collar, N. (2020). Nilgiri Sholakili (Sholicola major), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whbsho1.01

Externa länkar

• Wikispecies har information om rostsidig flugsnappare.
  Artförteckning
• Wikimedia Commons har media som rör rostsidig flugsnappare.
  Bilder & media
• Läten på xeno-canto.org