Lén Richard Tellström, född 30 augusti1960 i Sollefteå,[1] är en svensk etnolog, måltidsforskare och historisk researcher inom film och TV. Han arbetar som föreläsare om mattrender, matkultur och människors matideal, samt som redaktör och researcher för historiska TV-serier. Han är också lärare i etnologi vid Stockholms universitet och expert i Sveriges Lantbruksuniversitets framtidsmatsprojekt Future Food.[2]
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. Motivering: Källor som påvisar att det är uppmärksammat och relevant, inte bara egenforskning eller marknadsföring. (2021-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Tellström undersöker varför människan äter det hon gör, varför hon väljer bort ätbara livsmedel och i onödan begränsar sig till vissa men också varför hon tillagar livsmedlen till maträtter och serverar dem i måltider. I detta sammanhang har han belyst hur människan förhåller sig till uttråkning och behovet av nyheter i smaksättningar, tillagningar och råvarukombinationer.
Tellström har i flera texter och föredrag diskuterat matens och måltidens trender som tydliga exempel på att matens funktion för människan kan förstås som en berättelse om hennes ställningstaganden och uttryck för allas vår idévärld, och att matkulturen därför aldrig kan bli färdig och slutgiltig utan är i ständig förändring. Han har också skrivit om måltiderna som en väsentlig del i människans kulturella evolution.
TV- och radiomedverkan
Tellström arbetar för TV och film som historisk och etnologisk researcher inom det kulturhistoriska området, tidsanda och idéernas betydelse för samhällets utveckling.
Inom filmmediet har han medverkat som historisk researcher och kulturhistorisk rådgivare för filmer som Den allvarsamma leken (2016), Sameblod (2017) och Unga Astrid (2018).
Den 4 juli 2017 var han sommarpratare i Sveriges Radio.[6] Den 26 december 2022 var han vintervärd i Sveriges Radios program "Vinter i P1".[7]
Bibliografi
2015 utkom han boken Hunger och törst : Svensk måltidshistoria från näring till statusmarkör, utgiven på bokförlaget Forum. Boken handlar om svenskens kulturella förhållande till sin mat och sina måltider, och varför matkultur är ett av människans främsta kulturuttryck.[8]
2016 var han med att ta fram frimärksserien "gränsöverskridande svensk matkultur" för Postnord.[9]
2016 medverkade han med ett kapitel med titeln "Biskop Brask måltidsmanifest: en svensk renässansmatkultur" i boken "Biskop Brasks måltider: Svensk mat mellan medeltid och renässans".[10]
2018 publicerade han det restauranghistoriska verket Från krog till krog; Svenskt uteätande under 700 år, med etnologen Håkan Jönsson som medförfattare. [11]
Utmärkelser
2007 Skåneländska Gastronomiska Akademiens stipendium ”Anders Salomonssons minnesstipendium 2007” med motiveringen ”för sin unika förmåga att kombinera akademiskt djup med praktisk utveckling av måltidsbranschen.”
2009 Erik Ljungbergsfondens pedagogiska pris vid Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet.
2009 Stora potatispriset av Potatisakademien i Alingsås och Hushållningssällskapet.[12] Motiveringen till priset var "för sitt arbete med att sätta ord på hur potatis smakar, potatisens smakord, samt för spridandet av dessa kunskaper".
^Tellström, Richard (2006) (på engelska). The construction of food and meal culture for political and commercial ends: EU-summits, rural businesses and world exhibitions. Örebro studies in culinary arts and meal science, 1652-2974 ; 5. Örebro: Örebro university. Libris10215407. ISBN 91-7668-492-X
