Relationer mellan Sverige och USA syftar på de bilaterala relationerna mellan Sverige och USA i olika intressefrågor. Den påbörjades i slutet av 1700-talet, varefter länderna har haft starka band.
Precis som många europeiska stater deltog Sverige i kolonialkapplöpningen om Amerika som på allvar startade under 1600-talet. Den första svenska bosättningen längs med Delawareflodensbankar skapades 1638 och döptes till Nya Sverige. Kolonin erövrades dock av Nederländerna 1655.
Åren 1820–1930 emigrerade uppskattningsvis 1,3 miljoner svenskar motsvarande en tredjedel av Sveriges befolkning till Nordamerika, de flesta till USA. Precis som med irländarna handlade det ofta om fattigdom i Sverige, framför allt när skörden slog fel. Bara Storbritannien (framför allt Irland, som då ingick i Storbritannien) och Norge hade högre emigration. De flesta svenska emigranter bosatte sig i centrala och västra USA. Runt 1910 hade Chicago en större population av svenskar än Göteborg. Minnesota var också en plats där många svenska emigranter bosatte sig. Många svenskamerikaner deltog som soldater i amerikanska inbördeskriget.
Den första svenske regeringschefen att möta en amerikansk president var statsminister Tage Erlander, som mötte president Harry S. Truman i Vita huset 1952.
Amerikanske ambassadören William Womack Heath som hemkallades 1967.
Åren 1968–1974 kännetecknades av relationsproblem mellan Sverige och USA, främst på grund av Sveriges uttryckta missnöje med USA:s krigföring i Indokina. I februari 1968 kallade USA hem sin ambassadör från Sverige då Sveriges ecklesiastikminister Olof Palme deltagit i en protest i Stockholm mot kriget tillsammans med Nordvietnams Sovjet-ambassadör Nguyen Tho Chan.[3] USA:s ambassadörspost till Sverige stod sedan tom fram till februari 1970. I december 1972 höll Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme ett jultal over svensk nationell radio där han jämförde USA:s bombning av Hanoi med flera av nazisternas våldsdåd. USA:s regering kallade jämförelsen en "grov förolämpning" och återigen avbröt man de diplomatiska förbindelserna med Sverige (vilka låg nere i över ett år).[3]
Relationerna förbättrades då USA dragit sig ur Vietnamkriget, och senare även då Thorbjörn Fälldin blev Sveriges statsminister 1976. Efter Palmemordet 1986 och Ingvar Carlssons tillträde som Sveriges statsminister, fortsatte återställningen av de goda förbindelserna mellan Sverige och USA. För första gången sedan Tage Erlanders besök hos John F. Kennedy 1961 inbjöds en svensk statsminister till Vita huset då Ingvar Carlsson möte USA:s president Ronald Reagan 1987.
Genast efter 11 september-attackerna, uttryckte Sveriges regering sina sympatier med USA och stödde den USA-ledda invasionen av Afghanistan.[4][5] Dock motsatte sig Sverige, precis som många andra europeiska staters regeringar, den USA-ledda invasionen av Irak i mars 2003, då man ansåg att den kränkte den internationella rätten.[6] Däremot var Sveriges statsminister Göran Persson relativt mild i sin kritik mot USA jämfört med Olof Palmes starka kritik mot USA:s krigföring i Indokina.
I sin regeringsförklaring presenterad till Sveriges riksdag den 6 oktober 2006, förklarade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, ledare för en höger-centerregering, att hans nya regering skulle arbeta för att "stärka den transatlantiska länken".[7] Fredrik Reinfeldts parti, Moderata samlingspartiet, är mer proamerikanskt än Socialdemokratiska arbetarepartiet, och stödde den USA-ledda invasionen av Irak 2003, samt svenskt medlemskap i NATO. Man har vissa band till USA:s republikanska parti. Fredrik Reinfeldt besökte USA:s president George W. Bush vid Vita huset den 15 maj 2007.
I september 2013 besökte USA:s president Barack Obama Sverige, vilket var det första bilaterala besöket av en sittande amerikansk president i Sverige. I samband med besöket beskrevs relationen mellan länderna som ”bättre än någonsin”. Statsvetare Jan Joel Andersson vid Utrikespolitiska Institutet pekade då bland annat på att Sverige inom EU drivit på för frihandel samt att Sverige bidragit till insatsen i Libyen 2011 som orsaker till de goda relationerna.[8]
Minnesmärken
Följande är ett urval på minnesmärken som under åren avtäckts som påminnelser och svensk-amerikanska relationer:
Sverige och USA har starka ekonomiska band. USA är för närvarande Sveriges tredje största handelspartner,[9] och amerikanska företag är de mest representerade bland utländska företag i Sverige.
Fastän Sverige sedan länge fört en neutralitetspolitik i internationella frågor, hade Sverige ändå ett militärt samarbete med USA under andra världskriget. Enligt Försvarsmakten tog Sverige emot 160 bombplan och över 1 400 flygare på svenskt territorium under den perioden. Därtill hade USA en flygattaché i Stockholm, överstelöjtnant Felix Hardison. Amerikansk servicepersonal lagade de amerikanska flygplanen i Malmö, Göteborg och Bromma.[10]
