Vid Köpenhamns universitet inrättades av konungFredrik II1569 den ända tills helt nyligen bestående kommunitetet, som av konungen erhöll 153 gårdar och kungstionde från 92 socknar på Själland. Med stiftelsen avsågs ursprungligen att ge 100 studenter fri kost, kläder, böcker och dylikt. År 1573 uppfördes en särskild byggnad för ändamålet, Kommunitetsbyggningen (vid sidan av universitetsbyggningen eller Studiegården), där de 100 studenterna bespisades två gånger om dagen och därjämte höll disputationsövningar på latin.
Till bostad för kommunitetets studenter uppfördes 1619-23Regensen (Collegium Domus Regiæ). 1736 upphörde bespisningen, och studenterna erhöll i stället kostpengar. Disputationsövningarna upphörde 1795. Kommunitetet hade en egen styrelse, vald av universitetets konsistorium. Den utdelade 1910 40 kronor månatligen under tre år åt 185 studenter och 10 kronor i månaden åt de 100 regensstudentern samt omkring 60 000 kronor årligen till härmed förbundna syften, men lämnade dessutom 72 500 kronor årligen i andra understöd åt studerande (även kvinnor och icke-studenter).
Kommunitetet ägde samma år ett kapital av 7,5 miljoner kronor och hade därjämte en årlig inkomst av 148 000 kronor av tionden och liknande avgifter, således inalles en årlig inkomst av 442 000 kronor. Det har gång på gång bistått universitetet i fyllandet av tillfälliga ekonomiska behov. Så har det bidragit bland annat till uppförande av universitetsbiblioteket och det naturhistoriska museet samt till anläggningen av den botaniska trädgården.
