Rail Baltica
Rail Baltica är en planerad normalspårig höghastighetsjärnväg mellan Warszawa och Tallinn genom Baltikum, med eventuell förlängning till Helsingfors genom undervattenstunnel i Finska viken.[1][2] Bakgrund och projektBaltikums järnvägar under 1900-taletFöre andra världskriget hade de baltiska ländernas järnvägar normalspår som dock byggdes om till bredspår i Sovjetunionen. En viktig uppgift för järnvägarna var godstransport från Ryssland till hamnarna i Ventspils och Klaipeda, så östvästliga järnvägar prioriterades. Den internationella linjen Vilnius–Warszawa gick genom Vitryssland och Kaunas/Riga–Elbląg via Kaliningrad. Efter 1991 försvårade allt detta järnvägstrafiken mellan de baltiska länderna och Polen. Över den polsk-litauiska gränsen fanns bara en obetydlig krokig järnväg med spårviddsbyte. Över de andra gränserna gick också järnvägar i omvägar och sämre skick. Buss och flyg tog över kollektivtrafiken över gränserna. I Europeiska unionenRedan 1994 planerades en nord-sydlig höghastighetsjärnväg mellan de baltiska staterna och år 2004 tog Europeiska unionen upp järnvägen i TEN-T:s prioriterade lista.[3] Processen försenades dock av den ekonomiska krisen i Baltikum 2008-9.[4] Beslut och planeringSedan de tre baltiska länderna enats om att stödja en tilläggsbana Kaunas−Vilnius ratificerades järnvägsavtalet år 2017 av parlamenten i de tre baltiska staterna.[5] Rail Baltica IHittills har endast sträckan mellan polsk-litauiska gränsen och Kaunas (kallad Rail Baltica I) öppnats, utan elektrifiering. Den trafikeras av dieseldrivna tåg på sträckan Bialystok-Kaunas.[källa behövs] ByggnationFörsta sträckan, från Polska gränsen till Kaunas färdigställdes 2020.[6] I november 2020 påbörjades byggnationen av den nya centralstationen i Riga,[7] den nya stationen vid Rigas internationella flygplats påbörjades i maj 2021.[8] I februari 2024 firades att takkonstruktionen till Riga central färdigställts.[9] Byggnation av järnvägslinjen planeras att starta i alla tre baltiska stater på bred front under 2024. Kontrakt tilldelades under slutet av 2023 och under 2024 för flertalet sträckor i samtliga länder.[10] Tunnel under Finska vikenSedan mitten av 1990-talet har förslag framlagts på en undervattenstunnel i Finska viken mellan Tallinn och Helsingfors, som då binder samman Finland med Rail Baltica och beräknas kosta omkring hundrafemtio miljarder svenska kronor.[11] En förutsättning för tunneln är dock så kallad variabel spårvidd (som ger hjulaxeln möjlighet att anpassa spårvidden vid spårviddsbyte) med hänsyn till bredspåret som används på järnväg i Finland (liksom i Ryssland), alternativt ombyggnad av finska järnvägen från bredspår till normalspår (på i vart fall de banor som förväntas trafikeras av normalspåriga tåg). Tekniska dataDen normalspåriga järnvägen blir 870 km lång och byggs för både person- och godstrafik. Den kommer att vara dubbelspårig och elektrifierad med 25 kV AC och ha en maximal hastighet för persontrafik på 240 km/h.[1] KällorNoter
|