Premi de les Lletres Catalanes Ramon Llull

	Premi de les Lletres Catalanes Ramon Llull
Beskrivning	litteraturpris
Utdelare	Planeta, Fundació Ramon Llull
Pris	€ 60 000
Land	Katalanska länderna (säte: Andorra)
Första utdelning	1981
Återkommande	årligen
Tillkännagivande	Slutet av januari
Tidpunkt	Februari
Nuvarande innehavare	Care Santos (2014)
Webbplats	Planetadelibros.com

För andra betydelser, se Ramon Llull (olika betydelser).

Premi de les Lletres Catalanes Ramon Llull ('Ramón Llulls katalanska litteraturpris') är ett litterärt pris. Det delas ut av förlaget Planeta för ett ännu outgivet verk på katalanska.

Priset är det katalanska litteraturpriset med störst prissumma. Fram till 2012 fick vinnaren 90 000 euro, från år 2013 60 000 euro^[1]. Prisutdelningen sker årligen i februari månad.

Historik

Priset skapades 1981^[2] av förläggaren José Manuel Lara Hernández, med målsättningen att uppmärksamma och ge vidare spridning åt en bok skriven på katalanska. Det vinnande bidraget översätts sedan också till spanska och franska. Från början riktades priset bara in sig på romaner, men numera kan det även delas ut till novellsamlingar eller memoarer.

Åren 2007–09 delade förlaget Planeta och Andorras regering på värdskapet för priset.^[2] Åren 2011 och 2012 skötte Fundació Ramon Llull (med säte i Andorra) både arrangemang och finansering av priset. Därefter är förlaget Planeta återigen ensam organisatör och prisutdelare.^[3]^[2]

Pristagare

År	Pristagare	Verk	Titelöversättning
1981	Joan Perucho i Gutierres-Duque	Les aventures del cavaller Kosmas	'Riddar Kosmas äventyr'
1982	Ramon Folch i Camarasa	Sala de miralls	'Spegelsalen'
1983	Pere Gimferrer	Fortuny
1984	Ignasi Riera i Gassiot	El rellotge del pont d'Esplugues	'Uret vid Grottbron'
1985	Miquel Ferrà i Martorell	El misteri del Cant Z-506	'Mysteriet med Sång Z-506'
1986	Olga Xirinacs Díaz	Zona marítima	'Havszonen'
1987	Valentí Puig	Somni Delta	'Deltasömnen'
1988	Pau Faner	Moro de rei	'Den kungliga moren'
1989	Carme Riera	Joc de miralls	'Spegelleken'
1990	Sebastià Serrano	Elogi de la passió pura	'Eloge över den rena passionen'
1991	Lluís Romero	Castell de cartes	'Korthuset'
1992	Terenci Moix	El sexe dels àngels	'Änglarnas kön'
1993	Jaume Fuster i Guillemó	El jardí de les Palmeres	'Palmträdgården'
1994	Nèstor Luján	La Rambla fa baixada	'Nedför Ramblan'
1995	Albert Manent	Marià Manent, biografia íntima i literària	'Marià Manent, intim och litterär biografi'
1996	Josep Maria Ballarín	Santa Maria, pa cada dia	'Sankta Maria, vårt dagliga bröd'
1997	Joan Corbella	D'avui a demà	Från idag till i morgon'
1998	Joan Barril	Parada obligatòria	'Obligatoriskt stopp'
1999	Maria de la Pau Janer	Lola
2000	Maria Mercè Roca	Delictes d'amor	'Kärlekens brott'
2001	Baltasar Porcel	L'emperador o L'ull del vent	'Kejsaren eller Vindens öga'
2002	Màrius Carol	Les seduccions de Júlia	'Julias förförelser'
2003	Gemma Lienas	El final de joc	'Slutspelet'
2004	Alfred Bosch	Les set aromes del món	'Världens sju smaker'
2005	Lluís-Anton Baulenas	Per un sac d'ossos	'För en påse ben'
2006	Màrius Serra	Farsa	'Farsen'
2007	Gabriel Janer Manila	Tigres	'Tigrarna'
2008	Najat El Hachmi	L'últim patriarca	'Den siste patriarken'
2009	Carles Casajuana	L'últim home que parlava català	'Den siste mannen som talade katalanska'
2010	Vicenç Villatoro	Tenim un nom	'Vi har ett namn'
2011	Núria Amat	Amor i guerra	'Kärlek och krig'
2012	Imma Monsó	La dona veloç^[4]	'Den snabba kvinnan'
2013	Sílvia Soler	L'estiu que comença^[5]	'Sommaren har börjat'
2014	Care Santos	Desig de xocolata^[6]^[7]	'Längtan efter choklad'
2015	Xavier Bosch	Algú com tu^[8]	'Någon som du'
2016	Víctor Amela	La filla del capità Groc^[9]	'Dottern till kapten Gul'
2017	Pilar Rahola	Rosa de cendra^[10]	'Askros'
2018	Martí Gironell	La força del destí^[11]	'Ödets kraft'
2019	Rafel Nadal	El fill de l'italià^[12]	'Italienarens son'
2020	Núria Pradas	Tota una vida per recordar^[13]	'Ett helt liv att minnas'
2021	Gerard Quintana	L'home que va viure dues vegades^[14]	'Mannen som levde två gånger'
2022	Empar Moliner	Belvolguda^[15]	'Den välkomna'
2023	Andreu Claret	París érem nosaltres^[16]	'Paris var vi'