|
PratyekabuddhaEn pratyekabuddha är inom buddhismen en upplyst varelse som nått upplysning utan att få hjälp av en lärare. Pratyekabuddhor förekommer bara under tidsperioder då det inte finns någon buddhistisk lära i världen, och det som skiljer pratyekabuddhor från samyaksambuddhor är att de inte kan lära ut den buddhistiska läran.[1][2] Pratyekabuddhor anses vara överlägsna arahanter, men underlägsna samyaksambuddhor. Även mahayana ser pratyekabuddhor som överlägsna arahanter, men samtidigt betraktar mahayana ofta arahanter och pratyekabuddhor som delar av hinayana. Mahayana ser bodhisattvor – varelser som avser att bli samyaksambuddhor – som överlägsna både arahanter och samyaksambuddhor.[1] Trots att pratyekabuddhor sägs vara oförmögna att kunna lära ut, förekommer en historia om en pratyekabuddha som lär ut i Ekottarika-āgama. Denna historia betättar om en hemmafru som möter en pratyekabuddha som ber om mat. Hemmafrun blir förälskad i pratyekabuddhan, och berättar för pratyekabuddhan att hon i synnerhet gillar hans ögon. Som svar på detta gröper pratyekabuddhan ut ett av sina ögon och levererar en kort lära till hemmafrun, som leder till att hemmafrun i sitt nästa liv återföds i ett himmelrike. Enligt Analayo är detta förenligt med läran om pratyekabuddhors oförmåga att lära ut, eftersom pratyekabuddhans korta lärdom inte kunde leda hemmafrun till någon nivå av upplysning.[3] Referenser
Litteratur
|
||||||||||||||||||