Politikåret 1913

Politikåret 1913
1912  · 1913  · 1914
Humaniora och kultur
Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Händelser

Januari

• 31 januari - Gunnar Knudsen efterträder Jens Bratlie som Norges statsminister.[1]

Mars

• 2 mars - Bondeförbundet bildas, eftersom Lantmannapartiet har försvunnit och många bönder misstror de existerande partierna.
• 4 mars – Woodrow Wilson tillträder som USA:s president.[2]
• 18 mars - Kung Georg I av Grekland mördas.

April

• 3 april - Brittiska suffragetter demonstrerar vid en hästkapplöpning i London. En av demonstranterna, Emily Davison, hamnar på banan och blir ihjälsparkad av kungens häst.

Maj

• 21 maj - Folkpensionslagen antas av Sveriges riksdag. Alla över 67 år får 45-195 kronor per år.
• 30 maj - Preliminärfred i första Balkankriget sluts i London. Osmanska riket avträder alla sina områden i Europa utom Konstantinopel och ett område norr om Marmarasjön.

Juni

• Juni - Bulgarien angriper de serbiska trupperna i de av dem besatta men av Bulgarien krävda områdena. Grekland sluter upp på Serbiens sida. Detta blir upptakten till andra Balkankriget.
• 21 juni - Carl Theodor Zahle efterträder Klaus Berntsen som Danmarks konseljpresident.[3]

Augusti

• 10 augusti - Fredsavtal sluts i Bukarest, vilket avslutar andra Balkankriget för Rumäniens och Serbiens del.

September

• 15 september - Stockholms stadsfullmäktige ger AB Stockholmssystemet ensamrätt på handeln med alkohol i staden enligt Brattsystemet.

Oktober

• 7 oktober - Gustav Sundbärg överlämnar Emigrationsutredningens 900-sidiga betänkande till den svenska regeringen. Emigrationen skall motverkas genom förbättrade sociala förhållanden och lättnader i utvandringslagstiftningen.

November

• 14 november - Fredsavtal sluts i Aten, vilket avslutar andra Balkankriget för Greklands del.
• 29 november - Fredsavtal sluts i Konstantinopel, vilket avslutar andra Balkankriget för Osmanska riket del.

December

• 21 december - Sveriges statsminister Karl Staaff offentliggör den svenska regeringens försvarsprogram genom ett tal i Karlskrona.

Val och folkomröstningar

• 20 maj – Folketingsval i Danmark.

Organisationshändelser

• 2 mars – Bondeförbundet, nuvarande Centerpartiet, bildas i Falköping.

Födda

• 9 januari – Richard Nixon, USA:s president 1969–1974.
• 10 januari – Gustáv Husák, Tjeckoslovakiens siste president 1975–1989.
• 20 mars – Ċensu Tabone, Maltas president 1989–1994.
• 3 april – Per Borten, Norges statsminister 1965–1971.
• 13 maj – William R. Tolbert, Liberias president 1971–1980.
• 18 maj – Neelam Sanjiva Reddy, Indiens president 1977–1982.
• 20 maj – Émile Jonassaint, Haitis president 1994.
• 14 juli – Gerald Ford, USA:s president 1974–1977.
• 13 augusti – Makarios III, Cyperns förste president 1960–1977.
• 14 september – Jacobo Arbenz Guzmán, Guatemalas president 1951–1954.
• 19 oktober – Haxhi Lleshi, Albaniens president 1953–1982.
• Okänt datum – Joseph Kasavubu, Kongo-Kinshasas förste president 1960–1965.

Avlidna

• 22 februari – Francisco Madero, Mexikos president 1911–1913.
• 21 mars – Manuel Bonilla, Honduras president 1903–1907 och 1912–1913.
• 2 maj – Tancrède Auguste, Haitis president 1912–1913.
• 23 juni – Nicolás de Piérola, Perus president 1879–1881 och 1895–1899.
• 28 juni – Manuel Ferraz de Campos Sales, Brasiliens president 1898–1902.
• 24 december – Jacob Brønnum Scavenius Estrup, Danmarks konseljpresident 1875–1894.

Källor

Fotnoter

1. ”Norway” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Norway.htm. Läst 2 augusti 2015. 
2. ”United States” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/United_States.html. Läst 24 september 2012. 
3. ”Denmark” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Denmark.html. Läst 2 augusti 2015. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 1913.
  Bilder & media