Plastik

Ej att förväxla med plasticitet (fysik) eller neoplasticism.

Plastik är ett konstkritiskt begrepp, som syftar på konstnärlig förmåga att skapa ett livligt tredimensionellt uttryck.[1] I överförd bemärkelse har ordet använts om livfull scenkonstnärlig insats eller åskådlig litterär skildring.[1] Adjektivet är plastisk.

Till exempel karakteriserade Nils Ahnlund 1927 symboliken i medeltidsdikten Gamble man, vari åldringen skildras som en gammal ek, som ”plastisk”.[2] Detta språkbruk är något ålderdomligt; orden plastik och plastisk har blivit mindre vanliga sedan andra hälften av 1900‐talet.[3] möjligen på grund av att språkbrukare associerar ordet med det moderna materialet plast, som ursprungligen också hette plastik på svenska, innan det kortades genom ett språkvårdsingripande.[4]

Referenser

  1. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok, artikeln ”plastik”, 1953.
  2. ^ Nils Ahnlund, ”Gamle man” i Svensk sägen och hävd. Kulturbilder, Stockholm 1928. Studien först tryckt under strecket i Svenska Dagbladet 14 april 1927.
  3. ^ Detta kan beläggas genom sökningar i massmedias databaser, till exempel Svenska Dagbladets historiska sidarkiv.
  4. ^ Anna-Lena Bucher. ”Terminologicentrum TNC – terminologiarbete under 70 år”. Terminilogicentralen i Finland. http://www.terminfo.fi/sisalto/terminologicentrum-tnc--terminologiarbete-under-70-ar-168.html. Läst 22 april 2017.